Artikel 2017-01-29

Guide för beställare under ett stambyte

På denna sida beskriver vi vilka moment som normalt ingår i ett stambyte och vad man bör tänka på under tiden dessa pågår.

Gå till sidan Stambyte om du vill läsa om stambyten generellt.

OBS! Att läsa om stambyten och andra renoveringar på Internet kan inte jämföras med att anlita professionella konsulter. Vi på Frakka rekommenderar därför att ni anlitar erfarna och oberoende fastighetskonsulter i samband stambyten (gäller även relining), om inte styrelsen har alla de kompetenser som krävs för att beställa och leda stambyten.

Läs mer i artikeln Därför anlitar du en fastighetskonsult

Klicka på rubrikerna nedan för att läsa om respektive moment:

– Inventering och dokumentation

– Låsbyte och tillträde till berörda utrymmen

– Skydd av väggar och golv

– Rivning, byte av stammar och återuppbyggnad

– Provisoriska duschar och toaletter

– Städning

Inventering och dokumentation

Det första en entreprenör gör i samband med ett stambyte är att med hjälp av anteckningar och fotografier dokumentera fastighetens och det befintliga rörsystemets skick, placering och så vidare. Anledningen till detta är dels att man vill upptäcka sådant som kan kräva speciallösningar och dels att man vill upptäcka skador som redan finns.

Om fastighetsägaren har anlitat en fastighetskonsult som gjort en förundersökning kan entreprenören eventuellt hoppa över detta moment och i stället använda redan befintligt material.

Låsbyte och tillträde till berörda utrymmen

Stambyten utförs normalt under tidspress och högt tempo. De största anledningarna till detta är att entreprenörer vill få ner sina priser så att stambyten inte ska kosta fastighets- och lägenhetsägare allt för mycket. Man vill även minimera den tid som de boende utsätts för stambytet, då sådana ingående ingrepp som stambyten oundvikligen medför stora påfrestningar för de boende.

Oftast så vill därför entreprenören byta ut alla låscylindrar i dörrarna till alla utrymmen som entreprenören måste ha tillgång till under stambytet. Då man tagit bort de ursprungliga låscylindrarna sätter man i så kallade byggcylindrar. Både de boende och byggarbetarna får sedan en uppsättning nycklar till dessa. Anledningen till låsbytet är att man vill att stambytet ska ha så få hinder som möjligt. En del dörrar är dock konstruerade på så vis att det inte är görbart att byta ut låscylindrarna, vilket ses som ett potentiellt hinder. Det är viktigt att inte förhindra arbetarna vid stambytet, genom att de till exempel inte kommer in i viktiga utrymmen, då detta kan leda till anmälan om hinder från entreprenörens sida, något som kan bli dyrt för beställaren om det sker upprepade gånger.

Det år tyvärr sällan möjligt att säga exakt vilka tider byggarbetarna kommer utnyttja de olika lägenheterna och utrymmena. Pressade scheman kräver effektivitet och flexibilitet och tillåter ingen dödtid, utan om något måste åtgärdas så kan man tyvärr inte vänta på att det ska passa boende eller lokalinnehavare.

Man byter normalt bara ut låscylindrarna i den etapp (till exempel huslänga eller trappuppgång) som man arbetar i för tillfället. Så snart man är klar med etappen i fråga så brukar man byta tillbaka till de vanliga låsen. Detta är dock inte alltid fallet då man ibland måste ha tillgång till flera etapper samtidigt. Även efter att en etapp anses vara avslutat så kan entreprenören behöva komma in i dess lägenheter för att till exempel besiktningar av utförda arbeten och åtgärdande av besiktningsanmärkningar.

Skydd av väggar och golv

Då fastighet med tillhörande rörsystem är tillräckligt väl dokumenterat så kan hantverkarna skrida till verket med själva stambytet. Det första de då gör är att skydda väggar, dörröppningar och golv. På de berörda utrymmens golv läggs vattentät skyddspapper. Detta görs för att skydda golvytorna från skador som annars lätt uppstår under det tunga och stressiga arbetet som stambyten medför.

För att minska damspridning brukar man dessutom täcka in dörröppningar i plast och bygga så kallade damm-slussar mot de ytor som inte direkt berörs av stambytet. Märk väl att detta endast minskar damm-spridningen. Att helt hindra damm-spridningen är tyvärr inte möjligt.

Även väggar som behöver skyddas kläs i plast. Dessutom brukar entreprenörer ibland lämna plast till de boende så att de själva kan plasta in sådant som de vill skydda extra noga. Lägenheten kommer behöva att städas efter att stambytet är färdigt. Normalt ingår det i kontraktet mellan entreprenören och beställaren att entreprenören ska utföra byggstädning i de av stambytet berörda utrymmena, efter att stambytet är färdigt. Troligen kommer de boende även behöva göra ordentlig rengöring.

Rivning, byte av stammar och återuppbyggnad

Efter att, av stambytet berörda, utrymmen har dokumenterats och täckts med skyddspapper och plast är det dags att riva våtutrymmen och bila upp delar av golv och väggar för att komma år rör och stammar.

Det är framför allt i badrum och toaletter man river. Kök försöker man generellt att göra så lite åverkan på som möjligt då man oftast återanvänder befintlig armatur (skåp, bänkar, kranar med mera).

Traditionellt stambyte och kassettstambyte

Traditionella stambyten och kassettstambyten (läs mer om dessa stambytesmetoder på sidan Stambyte) kräver att berörda våtutrymmen rivs fullständigt (till exempel badrum, separata toaletter och kök). Detta medför mycket oljud, dam och avfall. Särskilt bilningen av väggar och golv alstrar stora mängder damm. Vid kassettstambyten krävs oftast inte så mycket bilning. Däremot tar man hål i bjälklaget för att fästa kassetten. Normalt börjar man med att montera bort armaturen (toalettstolar, handfat och så vidare). Den del av armaturen som ska återmonteras sparar man, återstående delar måste forslas bort, oftast som avfall. I nästa moment river man kakel, klinkers och ytskikt. Slutligen bilar man väggar och golv.

Prefabstambyte

Prefabricerade stambyten (läs mer om prefabstambyten) kräver betydligt mindre rivning än traditionella stambyten eller kassettstambyten. Anledningen till det är att man bygger nya tätskikt ovanpå de gamla tätskikten, varför de senare inte behöver rivas och ersättas av nya, vilket innebär att kakel och klinkers också kan vara kvar innanför det nya rum som placeras innan i det redan befintliga rummet. Däremot måste man ta ner all armatur, precis som vid traditionella stambyten och kassettstambyten.

Byte av stammar och återuppbyggnad av våtutrymmen

Traditionellt stambyte

Efter att bilningen är färdig och de befintliga stammarna är blottade så byts dessa, vid traditionella stambyten, ut mot nya stammar. Därefter byggs golv och väggar återigen upp, förses med tätskikt och eventuellt kakel och/eller klinkers. Till sist sätter man dit ny eller återinstallerar redan befintlig armatur, såsom handfat, kranar, toaletter med mera.

Kassettstambyte

Vid kassettstambyten bygger man upp våtutrymmena på samma sätt som vid ett traditionellt stambyte med den skillnaden att man sätter in en våtrumskassett i vilken alla rör och stammar finns samlade. Detta gör att utbytes- och återuppbyggnadsprocessen blir enklare och snabbare.

Prefabstambyte

Vid prefabstambyten byter man inte ut de befintliga stammarna utan drar istället nya stammar genom golv och tak samt bygger ett prefabricerat nytt rum inuti det redan befintliga rummet. I detta rum gjuter man golv, lägger kakel, klinkers eller andra ytskikt för att slutligen sätta dit handfat, dusch och toalettstol med mera.

Provisoriska duschar och toaletter

Den del av stambyten som kanske försvårar mest för de boende är att man under perioder måste stänga av vattnet i de berörda lägenheterna, varför man ofta tillhandahåller provisoriska toaletter under stambyten.

För lägenheter som har separata stammar för kök och badrum kan man stänga av vattnet växelvis, så att dessa lägenheter aldrig bli helt utan rinnande vatten. Detta för dock oftast med sig att stambytet tar lite längre tid att genomföra, varför det inte är rekommenderat att välja denna metod i annat än specialfall, till exempel om det är väldigt många som väljer att bo kvar i sina lägenheter under hela stambytet.

För att underlätta för de boende så brukar entreprenören ställa ut provisoriska toaletter och duschar i anknytning till de berörda lägenheterna under stambytet. Dessa kan till exempel placeras i källarutrymmen, på vindar eller på gårdar. Det kan även hända att provisoriska tvättstugor och liknande upprättas.

Om boende absolut skulle vilja ha toaletter placerade i sina lägenheter så finns det även sådana möjligheter. Om flera lägenhetsinnehavare har uttryckt sådana önskningar så kan det vara lämpligt att entreprenören har med mobila toaletter som ett tillval.

Läs mer om tillval på sidan Guide för beställare inför ett stambyte.

Städning

Efter att stammarna är bytta och de berörda våtutrymmena har återställts så brukar entreprenören utföra en byggstädning innan lägenheten besiktas.

Vid byggstädning så städar man oftast bara bort den värsta smutsen och en del boende vill ofta komplettera byggstädningen genom att städa själva efteråt. Det som oftast brukar ingå i byggstädning är:

• Bortförsel av allt avfall
• Rengöring av golv
• Rengöring av väggar
• Putsning av fönster

Men till syvende sist så är det upp till beställaren och entreprenören att avtala om vad exakt som ska ingå i stambytet och eventuell städning efteråt. För att undvika problem så är det rekommenderat att man bestämmer så detaljerat som möjligt vad som ska ingå i städningen.