Tegeltak – ett miljöval med tradition

Tegeltak

Att ha tegel på taket är en gammal tradition. Begrepp som enkupigt eller tvåkupigt är inarbetade i folksjälen och de tegelröda taken är många. Men antalet taktegelbruk med industriell tillverkning är det inte. Det finns bara ett. Ett tegelbruk som återfötts ur askan av sig själv.

Vittinge är en liten ort i Heby kommun som ligger i Uppsala län. Det som orten är mest känt för är tegelbruket. Vittingefabriken har en lång historia, den startade sägs det 1872 av jordbrukaren Lars Haulin. Redan 1928 hade fabriken tre ugnar och producerade 1,5 miljoner takpannor på ett år. I början av seklet var det vanligt med luffare i trakterna kring Heby och Vittinge. Luffarna sov på taket till den jättelika ugnen, där det brändes tegel i upp till 1000 grader, så även på vintern var det varmt och gott. Ugnarna eldades uppifrån och veden matades ner genom så kallade klockor. Värmen från klockorna kunde användas till matlagning och kaffekokning. Stekos, kaffedoft, lukten av våta sockor blandades med bränt tegel. För fabriken var det tryggt att veta att det låg gratis eldvaktare på ugnen, så luffarna var mer än välkomna.

Storbrand ledde till nystart

1955 förbjöds luffarna av polismyndigheten att övernatta i fabrikerna och utan eldvaktare brann Vittinge samma år.  Fabriken byggdes upp igen och man införde modern processteknik i tillverkningen. Tack vare att man tekniskt låg i framkant, och hade tillgång till god lera, överlevde Vittinge branschkrisen på 1970-talet. Sedan dess är Vittinge den enda kvarvarande tillverkaren av taktegel i Sverige. Numera ägs Vittinge av Monier som Startade I England under namnet Redland 1919 och idag har sitt huvudkontor i Luxemburg. I Sverige har Monier 100 anställda och två fabriker samt huvudkontor för Norden och Baltikum i Stockholm. Fabriken i Jönåker producerar betongpannor och fabriken i Vittinge tegelpannor. På Vittingefabriken arbetar ungeför trettio anställda.

Två olika pannor

Joakim Karlsson, som är produktionschef på Vittinge, berättar att man maskinellt tillverkar två olika sorters taktegel.
– Dels tillverkar vi vårt enkupiga tegel vi kallar E13. E13 står för att det just är enkupigt och att det krävs tretton stycken pannor per kvadratmeter. Vårt tvåkupiga kallar vi T11 och det är inte så svårt att räkna ut varför. Vi är särskilt stolta över vårt unika enkupiga tegel som är extra djupt och är lite retro till utseendet, vilket gör att det passar särskilt bra till lite äldre byggnader. Visserligen är E13 retro, men vi har faktiskt produktutvecklat det lite för att underlätta för takläggarna. Vi har ändrat klackarna på baksidan av teglet så det blir lättare att lägga. Ett tegelbruk är en processindustri, likt ett stålverk, om än i lite mindre skala.

Handslagna specialtillbehör

Joakim berättar vidare att de tillverkar vissa saker för hand precis som förr i tiden.
– Vi har en del taktegel som bara görs i små kvantiteter där det inte lönar sig att tillverka maskinellt. Det gäller våra speciella nockpannor X-nock, Y-nock och T-nock som heter som de heter för att de helt enkelt ser ut så. Det finns en djup kunskap om hur man gör taktegel här på Vittinge och en del som arbetat här länge också, men vi har också en hel del yngre. Det är bra då vi använder en hel del ny teknik också.

Tegel miljövettigt

Tegel är ett hållbart material i den meningen att det håller länge. Det är också ett naturligt material, menar Joakim.
– Vi hämtar lera lokalt, bara någon kilometer ifrån fabriken. Att göra tegel är egentligen enkelt. Du har lera och så tillför du värme. Processen är i fyra steg. Brytning, formning, torkning och slutligen bränning. Så är det överallt, men vilka maskiner man använder och vid vilken temperatur man bränner varierar beroende på vilken lera man har. Det material som blir över vid tillverkningen kan man dessutom använda som fyllnadsmaterial till vägar eller som utsmyckningar. Så inget behöver egentligen gå till spillo. Tegel är en miljövettig produkt, menar Joakim.

Tajmad brand och framtid

Joakim berättar att branden 1955 kanhända inte bara var av ondo utan gav Vittinge möjligheten att modernisera vid återuppbyggnaden vilket gav marknadsfördelar som gjorde att man kunde överleva.
– För att klara sig behövs både tur och skicklighet. Kanske är skälet till att Vittinge finns idag att det brann ner 1955. Vi klarar oss bra idag och det rullar på, avslutar Joakim Karlsson.

Vittinge återföddes som fågel Fenix ur askan av sig själv helt enkelt. Inte alla skulle klara det.

Källa: www.byggnyheter.se

Har du frågor eller behöver du hjälp med ditt tak eller din takrenovering (eller annan takentreprenad)? Kontakta Frakka för rådgivning, offert eller ett förutsättningslöst samtal. Ring oss på 08-22 33 90 eller gå till vår kontaktsida!

Ansvarsfriskrivning

Informationen på våra nyhetssidor gällde då nyheterna publicerades. Prisuppgifter, uppgifter om tjänster med mera kan sedan dess ha ändrats. Finn aktuell information på övriga delar av frakka.se. Kontakta oss på Frakka om någonting är oklart.