Stambyte (stamrenovering) i Stockholm
Stambyten är stora, komplexa och bullriga ingrepp som med jämna mellanrum måste utföras i alla fastigheter. Ett korrekt utförd ingrepp kommer att öka de boendes livskvalitet och fastighetens, och lägenheternas, värde. Ett felaktigt eller ett för sent utfört ingrepp kan däremot bli mycket kostsamt. Det är därför viktigt att du som beställare tar rätt beslut inför och under stambytet. På denna sida med undersidor hittar du all information om stambyten som du behöver känna till för att få en god överblick över vad denna typ av renoveringar faktiskt innebär.
Kontakta oss direkt!
Äger du eller din bostadsrättsförening en fastighet vars stammat behöver bytas? Vi på Frakka är erfarna och oberoende fastighetskonsulter med över 89 stambyten bakom oss och vi kan med fog kalla oss Stockholms stambytesexperter. Kontakta oss gärna med frågor, för ett förutsättningslöst samtal eller för offert!
Du når oss enklast via formuläret till höger, på telefonnumer 08-22 33 90 eller via e-postadressen info@frakka.se.
Första mötet är gratis*.
Genom länkarna i denna meny så kan du gå direkt till det kapitel i texten nedan som du är intresserad av:
- Vad är ett stambyte
- Hur går en stamrenovering till
- Varför byter man stammar?
- Hur ofta bör man byta stammar?
- När bör man byta stammar?
Vad är ett stambyte?
I alla fastigheter går det vertikala försörjningsledningar som transporterar el, tele, gas, vatten och avfall. Dessa kallas stammar. Under stambyten byter man ut dessa stamar helt eller delvis. Oftast är det varm-, kall- och spillvatten-stammarna som byts. Samtidigt som man byter stammarna så brukar man även byta ut de rör som grenar ut sig från stammarna.
I samband med att man byter stammar och rör så renoverar man ofta tillhörande våtutrymmen såsom badrum, wc-utrymmen, tvättstugor och liknande. Anledningen till att man ofta väljer att renovera badrum och andra våtutrymmen i samband med stambyten är att man på så vis sparar tid och pengar. Tätskikt i våtutrymmen har en livstid på cirka 30 år och måste bytas ut regelbundet. Dessutom måste man riva tätskikten för att komma åt de rör och stammar som ska bytas ut. Toaletter, kranar och blandare med mera har också renoveringsbehov. Att riva och återskapa ytskikt ett år och sedan göra samma sak efter något år igen (till exempel i samband med en badrumsrenovering) skulle innebära förlorad tid och onödiga kostnader.
Stambyte = stamrenovering
Ibland pratas det om stambyten, andra gånger pratar man om stamrenoveringar? Varför gör man det? Är det någon skillnad mellan dessa ord? Svaret är att man normalt brukar använda dessa två termer synonymt. Det kan argumenteras att en renovering där man de facto byter ut stammarna bör kallas för ett stambyte medan en renovering då man till exempel relinar rör, det vill säga fodrar rör invändigt, bör kallas för stamrenovering. Det absolut vanligaste är dock att man, som sagt, använder termerna stambyten och stamrenoveringar synonymt och det är så vi använder dessa ord på denna sajt.
Hur går en stamrenovering till
Om du inte är säker på vad ett stambyte är så bör du läsa stycket Vad är ett stambyte? innan du läser detta kapitel.
Då man byter stammar i en fastighet så kan det ske på lite olika sätt. Man säger därför att det finns olika typer av stambytesmetoder. De vanligaste metoderna är:
- Traditionellt stambyte
- Modulstambyte
- Kassettstambyte
- Prefabstambyte
- Relining/rörinfodring
- Partiellt stambyte
Här nedanför kan du läsa om de olika typerna av stamrenovering. För mer detaljerade beskrivningar så kan du gå till sidan Hur går ett stambyte till.
Traditionellt stambyte
Det traditionella sättet att byta stammar på är som namnet antyder den äldsta och mest beprövade metoden. Det är också den typ av stamrenovering som är grundligast och håller längst.
Det traditionella stambytet är uppdelat i tre moment: rivning, byte av stammar och återuppbyggnad.
Under rivningsmomentet river man först ut all inredning (dusch, wc och handfat med mera). Man tar sedan bort kakel och tätskikt för att komma åt de rör och stammar som ska bytas ut.
Efter att de rör och stammar som ska bytas ut har blottlagts så går man till verket och utför själva bytet.
Då rör och stammar har bytts ut sätter man upp ett nytt tätskikt. Efter att man har satt upp det nya tätskiktet så monterar man antagligen tillbaka den gamla inredningen eller så installerar man ny.
Det är lämpligt att renovera kök och badrum i samband med traditionella stambyten.
Modulstambyte
Modulstambyten utförs precis på samma sätt som traditionella stambyten (se ovan) med den skillnaden att man installerar så kallade moduler genom vilka nya stammar dras. Man sparar på detta sätt tid då man inte behöver bila upp väggar och golv för att komma åt att byta ut de gamla stammarna.
Kassettstambyte
Kassettstambyten bygger, precis som modulstambyten (se ovan), på principen om att spara tid och pengar genom att man installerar prefabricerade stammar som ersätter de gamla stammarna. Våtrumskassetterna innehåller dock fler installationer än modulerna, bland annat en vägghängd toalett, och kan därför bara användas i badrum.
Prefabstambyte
Denna metod kallas även rum-i-rum-metoden och går ut på att man installerar en prefabricerad rumsmodul inne i det befintliga badrummet (metoden används endast för badrum). Både tätskikt, ytskikt, inredning och nya stammar är färdigmonterade i rumsmodulen.
Prefabstambyten går snabbare att utföra än traditionella stamrenoveringar men innebär förlust av boendeyta och kan medföra ökad risk för mögel.
Relining/rörinfodring
Relining innebär att man sprutar in plastmassa i de gamla rören så att nya rör bildas. De gamla rören ligger sedan kvar som ett skal utanpå de nya rören.
Det finns två typer av relining:
- Strumpmetoden innebär att man för en ”strumpa” av glasfiber, indränkt i plastmassa, genom rören.
- Lösplastmetoden innebär att man målar/sprutar på plast på insidan av de befintliga rören.
Strumpmetoden lämpar sig bäst för stående stammar medan lösplastmetoden lämpar sig bättre för mindre och/eller böjda rör. Dessa metoder kompletterar alltså varandra och det är vanligt att man använder dem båda i samma reliningsprojekt.
De nya rör som skapas under en relining håller lika länge som de gamla rören. En nackdel med de nya rören är att de blir mindre är de gamla rören. Det går inte att undvika ett stambyte i egentlig mening genom relining utan reliningen är ett sätt att skjuta upp den tidpunkt så stamamrna måste bytas ut helt.
Partiellt stambyte
Partiellt stambyte innebär att man endast byter ut (eller relinar) delar av en fastighets rörsystem.
Det vanligaste fallet av partiellt stambyte är när en bostadsrättsinnehavare renoverar ett badrum på eget initiativ och samtidigt passar på att byta de rör och stammar som ansluter till badrummet. Genom att byta de anslutande rören så hoppas man slippa renovera badrummet på nytt då alla övriga stammar i fastigheten byts.
Om många bostadsrättsinnehavare har bytt rör och stammar som ansluter till deras badrum så kan det ställa till problem för bostadsrättföreningen då det är dags att byta stammarna i hela huset. Olika standarder kan ha använts vid de partiella stamrenoveringarna, dokumentationen kan vara bristfällig och ansvarstvister kan vara svår att lösa, bara för att nämna några av de problem som kan uppstå.
Har er bostadsrättsförening problem med partiellt utförda stambyten i Stockholm? Kontakta oss så hjälper vi er. Vi har löst många problem som bostadsrättsföreningar har haft i samband med partiella stambyten i Stockholm. Du når oss på telefon 08-22 33 90, via info@frakka.se eller vår kontaktsida.
Stambytesprojektets olika faser
Ett stambytesprojekt kan lite grovt delas in i följande faser:
Nedan beskrivs de olika faserna översiktligt. För en djupare beskrivning av faserna, samt hur Frakka arbetar för beställare under ett stambyte i Stockholm kan du läsa mer på sidan Följ oss genom ett stambyte!.
Behovsanalys
Innan man bestämmer sig för att utföra en stamrenovering i en byggnad så måste en så kallad behovsanalys utföras. Under behovsanalysen så undersöker man berörda delar av fastigheten samt analyserar de upplevda problemen så att man får en korrekt bild av vilka åtgärder som behöver vidtas. Resultatet av behovsanalysen antecknas i ett så kallat beslutsunderlag som sedan ligger till grund för hur bostadsrättföreningen väljer att gå vidare.
Upphandling
Efter att den berörda fastigheten har undersökts och man har kommit fram till vilka åtgärder som bör vidtas för att åtgärda uppkomna problem, eller undvika framtida risker, så är det dags att anlita ett lämpligt byggföretag för utförandet av stambytet. När man anlitar ett byggföretag är det viktigt att man bland annat har koll på företagets ekonomi och kompetens samt att man skriver korrekta avtal. En erfaren fastighetskonsult är att rekommendera för detta.
Utförande
Då ett byggföretag har anlitats och alla avtal är påskrivna är det dags för själva stamrenoveringen. Hur lång tid denna tar beror på vilken metod som används, hur stor del av rörsystemet som ska bytas och hur många lägenheter och lokaler som renoveringen omfattar. I en del fall kan lägenhetsinnehavarna och/eller verksamheterna i fastigheten stanna kvar under renoveringen men ofta får de vistas på annan ort under tiden som arbetet fortgår.
Besiktning
Efter att stammarna är bytta och man har återställt de berörda rummen så besiktar ett oberoende besiktningsföretag stambytet. Man besiktar både det utförda arbetet och projektet in sin helhet (avtal, tidsramar och dokumentation med mera). Om besiktningsföretaget hittar brister så måste byggföretaget åtgärda dessa inom en viss tid. Efter det görs en ombesiktning.
Behöver du hjälp med någon av dessa moment?
Behöver du hjälp med ett stambyte i Stockholm? Kontakta oss i så fall telefon 08-22 33 90, via info@frakka.se eller vår kontaktsida. Vi har haft hand om mer än 90 stambyten och kan med fog kalla oss för Stockholms stambytesexperter.
Varför byter man stammar?
Den främsta anledningen till att man utför stambyten är att stammar och rör inte håller hur länge som helst. Förr eller senare måste de bytas ut. Men det finns även andra orsaker till att bostadsrättsföreningar och fastighetsägare har nytta av stambyten i Stockholm. Här nedanför går vi igenom de fyra främsta orsakerna:
- Stambyten är oundvikliga
- Stambyten är investeringar
- Stambyten höjer de boendes livskvalitet
- Stambyten ger fastighetsägaren mer kontroll
Stambyten är oundvikliga
Alla stammar och tätskikt har en begränsad livslängd, oavsett vilken typ och kvalitet det rör sig om. Denna livslängd brukar vara 30 – 60 år. När denna period börjar gå mot sitt slut kommer stammar och tätskikt att gå sönder allt oftare och med allt allvarligare konsekvenser. Detta medför en allt större ekonomisk belastning med drifts- och underhållskostnader som ökar exponentiellt i slutet av stammarnas livslängd. Till slut att kommer man till en punkt då en stamrenovering är oundvikligt. Rör och stammar bör helst bytas innan man nått denna kritiska punkt.
Upplever ni problem med stammarna i er fastighet? I så fall är ni välkomna att kontakta oss för konsultation. Vi har mer än 90 stambyten i Stockholm bakom oss och är experter i ämnet. Vi nås på 08-22 33 90, via info@frakka.se eller vår kontaktsida.
Stambyten är investeringar
Förutom att man minskar kostnader för drift, och energiförbrukning då man utför stamrenoveringar så leder det även till andra ekonomiska fördelar. Till exempel så ökar både lägenheternas och fastighetens värde. Detta är positivt för både fastighetsägaren och enskilda bostadsrättsinnehavare då de till exempel belånar eller säljer sina lägenheter.
Stambyten höjer de boendes livskvalitet
En av de verkligt positiva sidorna av stambyten är att de, efter att de är genomförda, höjer livskvaliteten hos de boende. Efter att stammarna bytts får de boende nya, fräscha och ofta bättre utrustade badrum. Fördelarna med ett nytt badrum är inte bara att lägenheten ökar i värde. Man ska inte underskatta betydelsen av att till exempel varje dag kunna göra sin morgontoalett i ett badrum man trivs i.
En annan fördel är tryggheten i att dricksvattnet garanterat håller hög kvalitet. Detta är något som inte minst känns viktigt för småbarnsföräldrar.
Något som många kanske tar för givet, men som ändå är väl värt att nämna då man diskuterar livskvalitet är den oro man som boende kan känna för fuktskador, mögelbildningar och stopp i avlopp. Efter en korrekt utförd stamrenovering så slipper man orosmoment av detta slag.
Stambyten ger fastighetsägaren mer kontroll
Ett stambyte medför per automatik att man får ökad kunskap om den berörda byggnaden. Särskilt i äldre hus är ritningar över stammar och rörsystem ofta bristfälliga. I samband med att rörsystem i en fastighet byts ut så upprättas ritningar över de nya rören. Detta leder till att man får en mer komplett bild av byggnaden, vilket bland annat sparar tid och pengar vid framtida renoveringar och ombyggnationer.
Under stambyten skapas dessutom relationer mellan fastighetsägare, fastighetskonsult och byggföretag. Detta kan vara värdefullt för fastighetsägaren då denne behöver hjälp och råd framöver. Våra stambyten i Stockholm, där vi har vårt kontor, har lett till ett brett kontaktnät, av byggföretag och fastighetsägare, som förenklar uppstarten av nya projekt betydligt.
Hur ofta bör man utföra stambyten?
Hur ofta man bör utföra stambyte beror på flera olika faktorer. Stambyten och tätskikt hör på vissa sätt ihop och ingen av dem håller för evigt. Stammar har en livslängd på 30-60 år medan tätskikt håller i ungefär 30 år. Men exakt hur ofta man bör utföra en stamrenovering eller stambyte beror på en rad olika faktorer, till exempel hur de har installerats, hur de har underhållits och om de utsatts för skador.
De vanligaste orsakerna till att rör och stammar måste bytas är att de har blivit igenslammade eller rostat sönder. Enskilda händelser kan också leda till allvarliga skador som måste åtgärdas med ett stambyte.
I ovanstående fall kan man antingen välja relining eller att byta dem med ett klassiskt stambyte. Om man väljer att göra en relining kommer de nya rören bli lite trängre än de tidigare rören, vilket leder till att man inte kan välja detta som alternativ i all evighet. Förr eller senare måste man alltså utföra en stamrenovering.
När bör utföra en stamrenovering?
Ett sätt att räkna ut ungefär när det är dags att renovera stammarna i en fastighet är förstås att utgå från när rör och stammar installerades och hur väl de har underhållits (se stycket Hur ofta måste man göra ett stambyte? ovan).
Tydliga tecken på att det börjar bli dags att fundera på att byta stammarna är att läckage och fuktskador blir allt vanligare. Till slut når man en punkt då det blir dyrare att ”släcka bränder” än att ta ett helhetsgrepp om problemen och byta ut gamla och uttjänta rör och stammar. Stamrenoveringen bör givetvis göras i god tid innan detta inträffar.
Det kan, som fastighetsägare, vara svårt att avgöra exakt när det är dags att byta stammarna. Vi hoppas att det som står på denna hemsida har gjort det lite lättare för dig att fatta underbyggda beslut. För att avgöra rörens skick bör de för säkerhets skull alltid undersökas på plats av en kunnig fastighetskonsult.
Har du upplevt problem med rören i er fastighet? Misstänker du att det är dags för ett stambyte i Stockholm? Kontakta oss i så fall på telefonnummer 08-22 33 90, via info@frakka.se eller vår kontaktsida. Frakkas konsulter har analyserat ett mycket stort antal fastigheter vilkas stammar man misstänkt behöver bytas. Det första mötet är gratis* och vi kan, om du så önskar, komma till er även efter kontorstid.