Hur går ett stambyte till?

Hur ett stambyte går till beror till stor del på vilken stambytesteknik man använder. Vilken teknik som bör användas för att åtgärda olika problem med fastigheters rörsystem beror på en rad olika faktorer. I avsnittet Vilken stambytesmetod ska man välja? nedan beskriver vi dessa faktorer i detalj. Exakt vad respektive metod innebär i fråga om tillvägagångssätt, förutsättningar och resultat beskrivs också nedan.

Om du vill läsa mer om stambyten generellt så kan du göra det på sidan Stambyte.

Avskrivning av ansvar
Att läsa om stambyten och andra renoveringar på Internet kan inte jämföras med att anlita professionella konsulter. Vi på Frakka rekommenderar alltid att ni anlitar erfarna och oberoende fastighetskonsulter i samband stambyten (gäller även relining).

Klicka på menyn om du vill komma direkt till ett av sidans kapitel.

– Traditionellt stambyte – den gamla välbeprövade metoden då stammar i fastigheten byts ut och våtutrymmen rivs för att sedan byggas upp igen

– Kassettstambyte – då alla installationer samlas i en kassett som normalt placeras mellan väggen och toalettstolen

– Prefabstambyte – även kallad preroom eller rum i rum-metoden, då man bygger nya rum inuti de redan befintliga badrummen

– Relining/rörinfodring – då man skapar nya rör inuti de gamla rören, vilket egentligen inte är ett byte av stammar och ibland inte räknas som stambyte

– Partiellt stambyte – då man endast byter ut en del av fastighetens rörsystem åt gången

– Vilken stambytesmetod ska man välja? – vad bör man tänka på innan man bestämmer sig för vilken stambytesmetod man ska upphandla

Traditionellt stambyte

Precis som ordet traditionellt antyder så utförs ett traditionellt stambyte på samma sätt som man har gjort så länge stammar, i modern bemärkelse, funnits i fastigheter. Det vill säga att man byter ut gamla stammar och rör i fastigheten samt river och återuppbygger alla berörda tätskikt i processen.

Steg för steg går ett traditionellt stambyte till på följande vis:

1. Man river först ut befintlig armatur (toalettstol, badkar, handfat med mera) och befintliga ytskikt överallt där det finns rör och/eller stammar som ska bytas ut (i badrum, kök, källare, trapphus, korridorer och så vidare ). I ett badrum innebär det att man till exempel kan behöva ta bort all armatur, ytskikt (kakel, klinkers, våtrumsmatta och liknande) och underliggande tätskikt. I ett kök kan man till exempel behöva demontera köksskåp, diskbänk, kakel och så vidare för att komma åt rör och stammar. Att rör i regel är dragna till både toalett, dusch/badkar, handfat, och tvättmaskin, med mera, i badrum innebär att badrum oftast måste rivas ut fullständigt för att man ska kunna komma åt samtliga rör och stammar. Den del av det traditionella stambytet då man river är ofta både bullrig och dammig. Detta är särskilt sant då man måste bila (bryta) upp väggar och golv för att komma åt de vertikalt gående stammarna och de horisontellt gående rören.Att komma åt stammar i kök är oftast enklare än att komma åt motsvarande i badrum. Dessutom finns det inte finns något tätskikt bakom ytskiktet i kök, vilket gör att kök sällan behöver rivas ut helt. Traditionella stambyten för kök går därför oftast snabbare än motsvarande stambyten för badrum.
2. När man tagit bort all armatur och alla tätskikt så att man kommer åt rör och stammar byter man ut dessa. Man ser under denna process även till att koppla samman stammar mellan lägenheterna i fastigheten så att systemet i sin helhet byts ut. En del rör kan vara svåra att komma åt även om man river ut armatur och tätskikt. Det kan då vara lämpligt att relina dessa rör. Läs mer om relining under rubriken Relining/rörinfodring.
3. Då alla rör och stammar är utbytta sätter man upp ett nytt tätskikt (det gamla, rivna, tätskiktet kan inte återanvändas) som hindrar vatten och fukt från att tränga in i väggar och golv och orsaka fuktskador. Sedan sätter man upp ytskikt och installerar armatur.

Då man ändå, som synes, måste riva berörda våtutrymmen, i samband med traditionella stambyten, är det vanligt att man, för att spara tid och pengar, passar på att renovera dessa. Särskilt vanligt är det med badrumsrenoveringar i samband med traditionella stambyten.

Läs mer om fördelarna med badrumsrenoveringar i samband med traditionella stambyten under rubriken Vilken typ av stambyte ska man välja?.

Kassettstambyte

Då man utför ett kassettstambyte använder man en prefabricerad så kallad våtrumskassett i vilken stammar och övriga installationer, som rör till dusch och handfat med mera, finns färdigmonterade och på vilken det sitter en färdigmonterad, vägghängd toalett.

Förutom användandet av de prefabricerade våtrumskassetterna går ett kassettstambyte till på samma sätt som ett traditionellt stambyte. Stambytet börjar med att man river ut ytskikt och armatur (kranar, vitvaror med mera), för att komma åt alla rör och stammar. Fördelen med kassettmetoden ligger i att man kan använda den prefabricerade våtrumskassetten då man återställer badrummet, vilket sparar tid. Dessutom förenklar framtida kontroller och reparationer då man har alla rör och stammar på ett ställe, utanför väggar och tätskikt. Då det finns inspektionsluckor i våtrumskassetterna är det lätt att kontrollera installationerna och eventuella mätare samt upptäcka eventuella fuktskador.

För att installera våtrumskassetterna måsta man ta hål i bjälklaget. Däremot slipper man ta hål i väggar, vilket kan vara nödvändigt vid traditionella stambyten.

Kassettmetoden kan endast implementeras i badrum.

Prefabstambyte

Ett prefabstambyte är, precis som det låter, ett stambyte där delar redan är prefabricerade när man installerar dem på plats, vilket förkortar processen betydligt. Processen förkortas ytterligare av att man, till skillnad från det traditionella stambytet inte behöver riva ytskikten i våtrummen då man använder prefab-metoden. I stället installerar man en prefabricerad modul inne i det befintliga badrummet och bygger på så vis ett nytt rum i det redan befintliga rummet (metoden kallas ibland för rum i rum-metoden). Detta kräver förstås att all armatur, såsom toaletter, badkar, handfat och liknande) rivs ur det befintliga badrummet.

Den installerade, prefabricerade rum-modulen består av plåt och ger, i teorin, tillsammans med den luftspalt på 2-3 cm som lämnas mellan de gamla och de nya väggarna ett fullgott skydd mot fukt. Plåten är tätare än traditionella tätskikt och i luftspalten cirkulerar luft genom ventileringen och torkar effektivt upp all eventuell fukt. Kritiker menar dock att det är svårt att veta hur väl luften cirkulerar i samtliga fall, samt pekar på risken att mögel och fuktskador sprider sig bakom de nya väggarna.

Då det nya rummet är på plats borrar man hål för nya stammar inifrån det nya rummet. Slutligen placerar man armaturen direkt på de nya väggarna.

Prefabricerade stambyten används endast för badrum.

Relining/rörinfodring

Man kan ifrågasätta om relining verkligen ska betraktas som ett stambyte då man de facto inte byter några stammar utan snarare lägger in nya rör i de redan befintliga rören, vilket kan argumenteras vara en renovering snarare än ett byte. Metoden kallas också ibland för stamrenovering.

Relining/rörinfodring används oftast för avloppsrör men kan även användas till andra typer av vattenledningar.

Vid relining så placerar man plastmassa i de befintliga stammarna och rören så att det bildas nya rör inuti de gamla. Dessa, nya, rör får inga skarvar och har lika lång livslängd som ”vanliga” rör. De nya rören blir dock lite trängre än de ursprungliga, vilket gör relining till en ohållbar lösning i längden. Förr eller senare kommer rören behöva bytas ut helt.

Innan man kan utföra en relining/rörinfodring måste rören som ska relinas rensas invändigt. För detta använder man normalt en kombination av hett högtrycksvatten och renskärning av rören med hjälp av mekaniska skärhuvuden. Detta gör man för att få bort korrosion och avlagringar från rörens insida. Efter att rören är rensade kan man gå vidare och relina rören. Hur detta går till beror vilken metod man använder – strumpmetoden eller lösplastmetoden.

Relining – Strumpmetoden

När man relinar med strumpmetoden skickar man en mjuk strumpa av glasfiber, indränkt i plastmassa, genom rören. När plastmassan, som antar formen av rör när det blåses upp med tryckluft, härdar är de nya rören färdiga.

De nya rör som skapas genom strumpmetoden blir lika hållfasta som vilket rör som helst och kan stå helt för sig själva oavsett om de gamla rören finns kvar eller inte. Dessvärre är det inte möjligt att använda Strumpmetoden i rör som är smala och/eller har många krökar.

Relining – Lösplastmetoden

För rörbrunnar och rör med mycket krökar och/eller små dimensioner fungerar endast den reliningsmetod som kallas Lösplastmetoden. Denna metod innebär att man målar eller sprutar på plast på insidan av det befintliga röret. Detta innebär, dessvärre, att kvaliteten på de befintliga rören har stor betydelse för slutresultatet. Lösplastmetoden kan inte användas på rör som är alltför skadade.

Kombinera Strump- och Lösplastmetoden

Strump- och Lösplastmetoderna olika för- och nackdelar gör att de med fördel används som komplement till varandra. Generellt brukar man använda Strumpmetoden för stående stammar och större rör medan lösplastmetoden typiskt används för avloppsgrodor och liknande.

Partiellt stambyte

Det normala då man utför stambyten är att man byter alla rör och stammar i hela fastigheten samtidigt. Ibland händer det dock att man byter ut rören i omgångar. Det kallas partiellt stambyte. Även om partiella stambyten har en del fördelar så finns det även en del risker med  denna typ av renoveringar. Vi rekommenderar bestämt att ni anlitar en fastighetskonsult i samband med partiellt stambyte. 

Delvis bytta stammar? En del badrum redan renoverade? Vi har svaren på era frågor och vi har lösningarna på era problem! Läs mer nedan eller kontakta oss direkt för information på telefon 08-22 33 90, via e-postadressen info@frakka.se eller via vår kontaktsida.

Partiella stambyten brukar vara vanligast i bostadsrättsföreningar och har oftast upprinnelsen i att enskilda lägenhetsinnehavare själva vill bestämma när de ska renovera sina kök, badrum och toaletter. Upplägget brukar då bli att lägenhetsinnehavaren betalar sin egen våtrumsrenovering medan bostadsrättföreningen står för kostnaderna för att byta tillhörande stammar.

Fördelar med partiellt stambyte

1. För lägenhetsinnehavare är det förstås bra att själva kunna bestämma när de ska renovera sina badrum.
2. När det partiella stambytet är klart för en lägenhet kommer dess innehavare inte störas i samma utsträckning av stambyten som sker i andra lägenheter. Helt störningsfritt kommer det dock inte att bli. Vatten- och el-avstängningar kommer fortfarande att påverka lägenhetsinnehavare till redan stambytta lägenheter, liksom buller och dam i offentliga utrymmen.
3. För bostadsrättsföreningen har det partiella stambyten fördelen att man endast behöver bekosta bytet av stammarna medan de boende själva bekostar renoveringarna av sina våtutrymmen.

Nackdelar med partiellt stambyte

1. Argumentet att lägenhetsinnehavare till redan stambytta våtrum, vid partiella stambyten, inte störs i någon större utsträckning vid stambyten i andra lägenheter är tyvärr, i många fall, inte giltigt. Om till exempel bjälklaget mellan våtutrymmen inte är tillräckligt tjockt så måste man kanske bryta upp taket i det redan renoverade våtutrymmet i samband med att man bryter upp golvet hos grannen ovanför, för att komma åt rören då man stambyter hos denne. Detta kan medföra att man, trots att man redan har renoverat sitt eget badrum, kan åka på att betala en takrenovering efter grannens stambyte.
2. Dessutom kan stambyten, i fastigheter där man väljer att stambyta partiellt, pågå till och från i flera år i stället för i några månader. Även om detta arbete inte blir lika intensivt som vid ett fullständigt stambyte så är det besvärligt att störas av damm och buller under så lång tid.
3. Till detta kommer att ett större stambyte ändå är svårt att undvika i längden. Även om alla stammar som tillhör enskilda lägenheter till slut blivit utbytta i omgångar så finns det delar av fastigheters rörsystem utöver detta, till exempel i källare, vindar och andra gemensamma utrymmen. Dessa måste också bytas med jämna mellanrum. Om man missar att byta dessa stammar, vilket kan vara lätt gjort då man genom de partiella stambytena inte får någon helhetsbild av fastigheten, så kan det i slutänden bli mycket kostsamt.
4. Ett annat problem med att byta ut stammarna i omgångar är att det oftast inte kommer finnas någon enskild entreprenör som kan lämna en generell garanti för att rörsystemet i fastigheten kommer fungera. I stället måste bostadsrättsföreningens styrelse hålla koll på alla entreprenörer, att de verkligen har rätt kompetenser samt vilka delar av rörsystemet som de stambytt.
5. Ytterligare en fördel med att anlita enskild entreprenör är att man får en standard som gäller i hela fastigheten. Även om bostadsrättsföreningens styrelse sätter upp föreskrifter om vilka material och metoder med mera som får användas vid partiella stambyten med olika entreprenörer så kommer det i de flesta fall ändå krävas en samordnad projektering för varje del som ska stambytas. Och risken kommer ändå vara överhängande att olika fabrikat och kvalitéer kommer förekomma, med allt vad det kan innebära.

För att undvika problem med standarder och generella garantier så rekommenderar vi att ni, om ni väljer att utföra partiella stambyten, anlitar en fastighetskonsult som kan hålla koll på standarder och se till att ingen del av rörsystemet missas eller blir utan garantier. Vi på Frakka är erfarna och oberoende fastighetskonsulter med över 76 stambyten bakom oss. Kontakta oss så hjälper vi er att undvika alla risker med partiella stambyten! Vi erbjuder dessutom gratis inledande konsultation för fastighetsägare samt hjälper er med finansieringslösningar. Vi nås på telefon 08-22 33 90, via e-postadressen info@frakka.se eller via vår kontaktsida.

Vilken stambytesmetod ska man välja?

På denna sida beskriver vi valet av stambyte som ett resultat av de förutsättningar och intentioner som finns. Dessutom listar vi de olika stambytesmetoderna och radar upp nackdelar och fördelar med respektive metod, så att man kan angripa frågan från två olika håll, och förhoppningsvis få en bättre förståelse för de olika stambytesmetodernas brister och förtjänster.

Resultat och förutsättningar

Vilken typ av stambyte man ska utföra på en fastighet kokar alltid ner till vilka de rådande förutsättningarna är och vad man vill uppnå med stambytet. Det man framför allt måste ta hänsyn till vad gäller de rådande förutsättningarna är:

• Status – vad är det för status på befintliga stammar?
• Fysiska begränsningar – är det köksstammar eller badrumsstammar som ska bytas? Kan man komma åt alla stammar till rimlig kostnad? Hur stora är våtutrymmena där stambytet ska göras.
• Ekonomi – hur mycket får stambytet kosta?
• Tidsåtgång – hur lång tid får stambytet ta?
• Boende/verksamheter – hänsyn måste tas gentemot boende och verksamheter i de berörda husen.

Det man vill uppnå med ett stambyte är oftast något av följande:

• Åtgärda problem – åtgärda mer eller mindre akuta problem.
• Underhåll – underhålla befintliga stammar.
• Investering – utföra ett stambyte för att öka fastighetens värde, fastighetsskötarnas kunskap om fastigheten och/eller de boendes livskvalitet.
• Höja hyrorna – Genom stambyten ges fastighetsägare till hyresbostäder möjlighet att höja hyrorna till följd av den standardhöjning stambytet innebär.

Läs även under rubriken Varför ska man stambyta?, på sodan Stambyte, där fördelar med stambyten granskas lite närmare.

Förutsättningar inför stambytet – Status

Om statusen på de befintliga stammarna, och våtrummen, generellt är bra men en mindre del av rören har haft problem kan det vara lägligt att använda relining för att åtgärda problemen. Detta då det skulle vara onödigt dyrt och tidskrävande att använda de andra metoderna.

Om, däremot, stammar och/eller våtrum visar fler och tydliga tecken på utmattning, eller den tekniska livstiden håller på att gå mot sitt slut är det dags att göra en större insats i form av ett traditionellt stambyte, ett kassettstambyte eller ett prefabstambyte.

Läs mer om stammars och våtrums livslängd under rubriken När bör man stambyta? på sidan Stambyte.

Förutsättningar infor stambytet – Fysiska begränsningar

Om det rör sig om byte av köksstammar är varken kassettstambyte eller prefabstambyte applicerbart utan det som i så fall måste göras är ett traditionellt stambyte. Rör det sig om mindre problem med stammarna så är även relining ett alternativ (se stycket Status, ovan).

Ibland är hus byggda så att det kan vara svårt att komma åt vissa rör eller stammar. (Det är särskilt vanligt i hus byggda före miljonprogrammet.) I dessa fall kan relining vara ett bra alternativ, eftersom metoden inte kräver att man kommer åt rören från utsidan. Då de andra formerna av stambyten generellt är att föredra på grund av längre hållbarhet med mera är det vanligt att man endast använder relining som ett komplement till de övriga typerna av stambyten, just för de svåråtkomliga rören (som t ex kan vara ingjutna i trappor, skyddsrum, källargolv eller liknande).

Förutsättningar infor stambytet – Ekonomi

Traditionella stambyten, kassettsambyten och prefabstambyten är investeringar som, på lite längre sikt, ger mervärde på många plan, inte minst det ekonomiska. Ändå kan det vara så att, till exempel, en bostadsrättsförening har ont om pengar. Om så är fallet och statusen på rören inte är alltför dålig kan relining vara en tillfällig lösning som ger bostadsrättsföringen några år till på sig att stärka sina finanser innan ett mer omfattande stambyte krävs.

Även om traditionella stambyten generellt är att rekommendera då stammar börjar ”ta slut” så ska man vara medveten om att det också är den dyraste formen av stambyte. Då kassettmetoden och, särskilt, prefabmetoden är billigare så kan de vara att föredra framför traditionella stambyten om även andra faktorer som till exempel tidsåtgången pekar åt samma håll.

Förutsättningar infor stambytet – Tidsåtgång

Störst och bäst – förutom att vara grundligast och dyrast så är traditionella stambyten också de mest tidskrävande. Ett traditionellt stambyte tar upp till tio veckor att utföra, per lägenhet. Här plockar kassettstambyten och prefabstambyten poäng gentemot traditionella stambyten då ett kassettstambyte endast tar cirka två veckor och ett prefabstambyte tar ungefär sju dagar. Att en relining tar cirka tre dagar är i sig inte ett skäl att välja den åtgärden, då relining inte är en permanent lösning.

Förutsättningar infor stambytet – Boende/verksamheter

Något som också påverkar valet av stambyte är den hänsyn som måste visas de som bor, bedriver verksamheter eller på annat sätt verkar i fastigheten i vilket ett stambyte ska ske.

För boende i en fastighet är det traditionella stambytet allra jobbigast då det under ganska lång tid lämnar de boende utan dusch och toalett samt är bullrigt och dammigt. Samtidigt är det den form av stambyte som de boende på längre sikt har mest nytta av, då det är den form av stambyte som höjer värdet på fastigheten, och de enskilda lägenheterna, mest. Dessutom får de boende oftast nya badrum i samband med traditionella stambyten.  Det får de förstås då man utför kassettstambyten och prefabstambyten också men både kassetterna, som installeras vid kassettstambyten, och de nya rummen i rummen, som installeras vid prefabstambyte, minskar badrummets storlek, och därmed också dess värde.

Frågan blir i slutänden hur mycket de som vistas i huset är villiga att stå ut med, vägt mot hur mycket de uppskattar slutresultatet.

Resultat av stambytet – Åtgärdade problem

Vid uppkomna problem, som måste åtgärdas bör man fråga sig hur allvarliga och frekventa dessa är. Mindre, enskilda läckor kan man till exempel åtgärda med relining. Allvarliga fuktskador och/eller frekvent förekommande läckor och stopp i avloppsrör är en indikation på att det är dags att utföra att traditionellt stambyte, ett kassettstambyte eller ett prefabstambyte.

Resultat av stambytet – Underhåll

Vid underhåll av rör brukar spolning och rensning av dessa samt relining, vid problem med läckor, räcka. Det viktiga är att man kontrollerar stammarna och tätskikten regelbundet samt har koll på livslängden på dessa, så att man vet när det börjar bli dags för ett stambyte. En rörinspektion, det vill säga filmning av insidan av rören och stammarna, ger en bra och snabb information om det befintliga skicket.

Resultat av stambytet – Investering

Om syftet med ett stambyte är att höja värdet på fastigheten och de tillhörande lägenheterna så är ett traditionellt stambyte att föredra. Kassettstambyten och prefabstambyten höjer förstås också värdet på fastigheten men det faktum att badrummen förlorar yta vi dessa ingrepp gör att värdehöjningen, totalt, inte blir lika stor som vid traditionella stambyten, trots den lägre initiala insatsen.

Fördelar och nackdelar med olika stambytestekniker

Nedan belyses de olika stambytesmetodernas fördelar och nackdelar.

Fördelar med traditionella stambyten

• Trygghet – Det traditionella stambytet är en välbeprövad metod som man vet fungerar.
• Grundlighet – Vid ett traditionellt stambyte byter man både stammar och tätskikt (en stor del av läckagen kommer från tätskikt).
• Övrig renovering – Då man gör ett så pass grundligt ingrepp som ett traditionellt stambyte har man ett utmärkt tillfälle att göra andra omfattande renoveringar samtidigt, som till exempel elstigarbyte.
• Värdehöjning – Värdet på fastigheten höjs mer efter ett traditionellt stambyte än efter någon annan typ av stambyte.
• Nya våtrum – Då man ändå river ut de gamla våtrummen är det lämpligt att renovera upp dessa samtidigt.
• Köksstambyte – Det traditionella stambytet är det enda riktiga stambytet som är applicerbart på kök.

Nackdelar med traditionella stambyten

• Lång tid – Ett traditionellt stambyte tar upp till tio veckor per lägenhet och lämnar boende och andra utan fungerande vatten och avlopp under relativt långa perioder.
• Buller och damm – Ett traditionellt stambyte är bullrigt och dammigt.
• Mycket avfall – Ett traditionellt alstrar mycket avfall, vilket inte är bra för miljön.

Fördelar med kassettstambyten

• Trygghet – Då kassettstambytet i princip är detsamma som ett traditionellt stambyte vet man att även denna metod, med största sannolikhet fungerar bra.
• Grundlighet – Vid ett kassettstambyte byter man både stammar och tätskikt (en stor del av läckagen kommer från tätskikt).
• Övrig renovering – Då man gör ett så pass grundligt ingrepp som ett kassettstambyte har man ett utmärkt tillfälle att göra andra omfattande renoveringar samtidigt, som till exempel elstigarbyte.
• Värdehöjning – Värdet på fastigheten höjs efter ett kassettstambyte, men inte lika mycket som efter ett traditionellt stambyte.
• Nya badrum – Då man ändå river ut de gamla badrummen vid ett kassettstambyte är det lämpligt att renovera upp dessa samtidigt. Det nya badrummet kommer förses med en kassett.
• Allt på ett ställe – Vid kassettstambyten placeras alla installationer i en våtrumskassett, vilket gör det lättare att kontrollera stammar och upptäcka eventuella framtida fuktskador.
• Ganska kort tid – De prefabricerade kassetterna gör att processen endast tar cirka två veckor per lägenhet, vilket är betydligt snabbare än ett traditionellt stambyte.

Nackdelar med kassettstambyten

• Mindre badrumsyta – Våtrumskasseten tar en del av boendeytan och gör badrummet mindre.
• Hål i bjälklaget – För att installera våtrumskasseten måste man ta hål i bjälklaget.
• Buller och damm – Då man river badrummen bullrar och dammar det.
• Mycket avfall – Ett kassettstambyte alstrar mycket avfall, vilket inte är bra för miljön.
• Inte kök – Kassettstambyten kan inte utföras på kök.
• Färre valmöjligheter – De prefabricerade kassetterna ger mindre utrymme för valmöjligheter i samband med badrumsrenoveringar.

Fördelar med prefabstambyten

• Värdehöjning – Värdet på fastigheten höjs efter ett prefabstambyte, men inte lika mycket som efter ett traditionellt stambyte.
• Nya badrum – Vid prefabstambyten får man ett helt nytt rum i form av den nya rum-modulen som förses med nya ytskikt och ny armatur (kranar, vitvaror, kakel med mera).
• Kort tid – De prefabricerade rum-modulerna gör att processen endast tar cirka sju dagar per lägenhet och därmed är betydligt snabbare än det traditionella stambytet.
• Lite avfall – Då det ursprungliga badrummet nästan lämnas intakt vid ett prefabstambyte skapas det inte särskilt mycket avfall, vilket är bra för miljön.

Nackdelar med prefabstambyten

• Mindre badrumsyta – Rum-modulen som placeras inne i det redan befintliga badrummet tar en del av boendeytan och gör badrummet mindre.
• Inte kök – Prefabstambyten kan inte utföras på kök.
• Otrygghet? – Vid prefabstambyten byter man inte ut gamla tätskikt utan bygger över dem. Kritiker menar att detta skapar risk för dolda fuktskador. Prefabstambyten är dessutom en relativt ny metod och alla implikationer av den kanske ännu inte är kända.

Fördelar med relining/rörinfodring

• Kort tid – En relining tar ofta inte mer tre dagar.
• Lite avfall – Väldigt lite avfall skapas i samband med relining.
• Flexibelt – Genom relining kan man komma åt rör som är svåra att komma åt med andra stambytesmetoder.

Nackdelar med relining/rörinfodring

• Obeständigt – Relining är ingen permanent lösning då stammar och rör måste bytas ut förr eller senare.
• Inte tätskikt – Vid relining gör man ingenting åt tätskikt, vilket lämnar en stor del av fuktrisken oförändrad.
• Otrygghet? – Kritiker menar att om plasten som används vid relining inte härdar ordentligt kan gifter från den applicerade plasten läcka ut i vattnet.