Hur går ett stambyte till?

Hur ett stambyte går till beror på vilken stambytesmetod man använder. Exakt vad de olika metoderna innebär beskriver vi i kapitlet Olika stambytesmetoder nedan. I kapitlet Vilken stambytesmetod ska man välja?, nedan, beskriver vi vilka metoder som passar bäst vid olika tillfällen. 

Om du vill läsa mer om stambyten generellt så kan du göra det på sidan ”Stambyte”.

Information om hur ett renoveringsprojekt (till exempel till stambyte) ser ut i sin helhet hittar du på sidan “Följ oss genom ett stambyte!”

Har du frågor? Behöver du hjälp med era stammar? Vi på Frakka är erfarna och oberoende fastighetskonsulter med över 86 stambyten bakom oss och vi kan med fog kalla oss Stockholms stambytesexperter. Kontakta oss gärna med frågor eller för offert på telefon 08-22 33 90, via e-postadressen info@frakka.se eller via vår kontaktsida. Första mötet är gratis*.

*Läs mer på sidan “Erbjudanden”.

Olika stambytesmetoder

Det finns en rad olika typer av stambyten. Nedan listas de vanligaste teknikerna. Klicka på namnen i listan för detaljerad information.

– Traditionellt stambyte – den gamla välbeprövade metoden då stammar i fastigheten byts ut och våtutrymmen rivs för att sedan byggas upp igen.

– Modulstambyte – då stammar samlas i en moduler som löper längs fastigheters trappuppgångar.

– Kassettstambyte – då alla installationer samlas i en kassett som normalt placeras mellan väggen och toalettstolen.

– Prefabstambyte – även kallad preroom eller rum i rum-metoden, då man bygger nya rum inuti de gamla badrummen.

– Relining/rörinfodring – då man skapar nya rör inuti de gamla rören, vilket av en del personer inte räknas som stambyte.

– Partiellt stambyte – då man endast byter ut en del av fastighetens stammar. Detta sker vanligtvis då man renoverar enstaka badrum.

Traditionellt stambyte

Traditionella stambyten utförs, som namnet antyder, på det traditionella sättet: man tar bort det som är i vägen för stammarna, byter stammarna och återställer sedan de rum och ytor där stammarna har bytts. Processen är både bullrig, dammig, dyr och tidskrävande (det kan ta upp till tio veckor per lägenhet). De boende kan under denna tid få klara sig utan fungerande vatten och avlopp i sina lägenheter under relativt långa perioder. (Vattenkranar, duschar och toaletter placeras ut i trappuppgångar och andra utrymmen i, eller i anslutning till fastigheten.)

Detta låter kanske inte så lockande men det finns också många fördelar med traditionella stambyten. Eftersom man ändå måste riva tätskikten i de våtutrymmen (badrummen, wc och kök med mera) där stammarna byts så är det ett lämpligt tillfälle på att renovera badrummen. De boende får med andra ord helt nya och moderna badrum. Att man bygger upp badrummen från grunden innebär dessutom att det finns goda möjligheter att utforma badrummen efter eget tycke. I regel ges de boende möjlighet att välja både ytskikt (kakel, klinkers eller liknande) och inredningarnas (toalettstol, bad/dusch, handfat med mera) utseende och placering. Denna möjlighet finns inte i andra typer av stambyten. En annan fördel är att man, då stammarna friläggs, ser tydligt om det till exempel finns problem med fukt i fastigheten. Man kan i så fall åtgärda det som del av stambytet. Traditionella stambyten är också den typ av stambyte som genererar mest värdeökning för fastighet och lägenheter.

Den traditionella stambytesmetoden den enda, tillsamman med modulstambytesmetoden, som kan användas för alla typer av utrymmen.

Steg för steg så går ett traditionellt stambyte till på följande vis:

1. Rivning:
   Denna del av stambytet är både bullrig och dammig. Man börjar med att riva ut inredning (till exempel toalettstol, badkar och handfat med mera) och ytskikt (till exempel kakel och klinkers) överallt där rör och stammar ska bytas. Eftersom tätskikten i badrum vanligtvis täcker alla väggar och golv så måste man oftast riva ut badrummen fullständigt. Efter att inredning och ytskikt är borttaget så bilar man upp väggar och golv för att komma åt rören och stammarna.  Att komma åt stammar i kök är oftast enklare. Det finns inga tätskikt i kök så man behöver sällan rivas ut köken helt. Oftast räcker det att montera ner köksskåp, diskbänk och kakel för att komma åt rör och stammar.
2. Byte av rör och stammar:
   När man tagit bort inredning, ytskikt, tätskikt och betong så kommer man åt att byta rör och stammar. I samband med att man gör det så kopplar man samman rör mellan byggnadens lägenheter och lokaler så att systemet i sin helhet byts ut.
3. Återuppbyggnad:
   Då alla rör och stammar är bytta så återställer man de rivna ytorna. Först sätter man upp nya tätskikt (begagnade tätskikt kan inte återanvändas) och sedan installerar man ytskikt och inredning. Gammal inredning kan återanvändas men ofta väljer man att installera ny.

Läs mer om fördelarna med badrumsrenoveringar i samband med traditionella stambyten under rubriken Vilken typ av stambyte ska man välja?.

Modulstambyte

Ett modulsambyten går till på samma sätt som ett traditionellt stambyte (se kapitlet Traditionellt stambyte ovanför) med den betydande skillnaden att man under återuppbyggnaden av badrummet installerar så kallade moduler i vilka stammar finns färdigmonterade. Modulerna är rätt små och flexibla och kan därför placeras i princip var som helst i byggnaden. Om modulerna placeras i trappuppgången, vilket är vanligast, så måste man dra in rören till lägenheterna genom deras ytterväggar. Ingreppet blir ändå rätt mycket mindre än vid ett traditionellt stambyte. Både kostnad och tidsåtgången för ingreppet blir relativt liten. (Ett modulstambyte tar cirka två veckor.) De boende, som utan problem kan bo kvar under hela stambytet, kommer bara behöva stå ut med kortare perioder av oväsen och vatten- och avloppsavstängningar.

Eftersom modulerna kan placeras rätt så fritt så kan de boende påverka utseendet av de nya badrummen i ganska stor utsträckning. Att stammarna ligger utanför tätskiktet skulle kunna öka risken för fuktskador i modulerna men den risken minskas genom att modulerna förses med inspektionsluckor. Dessutom gör den ytliga placeringen att de lättare kan bytas om så skulle behövas.

Nackdelarna med modulmetoden är till exempel att spolningar och andra ljud från rör och stammar kan bli störande som en konsekvens av att modulernas väggar ofta är tunnare än väggarna i traditionella stam-schakt. Lukt kan också bli ett problem om de gamla rören, som inte längre används, inte plomberas korrekt. Modulerna, som vanligtvis löper längs fastighetens korridorer och trappuppgångar, tar inte så mycket plats men kan av många upplevas som oestetiska.

Dessa nackdelar gör att fastighetens värde inte höljs lika mycket som efter ett traditionellt stambyte. En rätt betydande värdeökning bör dock ske.

Modulmetoden kan precis som det traditionella stambytet användas för alla typer av våtutrymmen, till exempel badrum, wc och kök.

Kassettstambyte

Förfarandet vid ett kassettstambyte är detsamma som under ett modulsambyte men skillnaden att man i stället för moduler (läs mer i kapitlet Modulstambyte ovanför) installerar kallade kassetter. Dessa innehåller precis som modulerna färdigmonterade stammar. Skillnaden är att det i kassetterna även finns andra installationer, till exempel rör till dusch och handfat med mera, samt en vägghängd toalett. Detta kan spara lite tid men gör också att kassetter blir mindre flexibla. De kan bara användas i badrum och eftersom de bildar ett nytt schakt så kan de inte heller placeras var som helst i badrummet. För att installera våtrumskassetterna måsta man ta hål i golv och tak. Däremot slipper man ta hål i väggarna. Inspektionsluckor samt kassetternas ytliga läge underlättar framtida kontroller och reparationer.

Både kostnad och tidsåtgången för ingreppet under kassettstambyten blir relativt liten. (Ett modulstambyte tar cirka två veckor.) De boende, som utan problem kan bo kvar under hela stambytet, kommer bara behöva stå ut med kortare perioder av oväsen och vatten- och avloppsavstängningar.

Risken med kassettmetoden är att de nya stammarna, som ju ligger i kassetter i stället för de ursprungliga schakten, ska krocka med andra installationer i källaren eller på vinden. En annan risk är att lukt från de gamla rören, som inte längre används, ska läcka ut i badrummen. Då väggarna i kassetterna oftast är tunnare än rummets väggar kan spolningar och liknande ljud störa mer än i andra badrum. En annan nackdel med kassettmetoden är att kassetten tar en del plats, vilket gör badrummet lite trängre. Dessutom upplevs kassetterna oftast inte som särskilt estiskt tilltalande. De boendes möjlighet att välja lite mer påkostade och intressanta lösningar då badrummen återuppbyggs går till stor del förlorad. Allt detta gör att den värdehöjning som ändå normalt följer efter kassettstambyten inte blir lika stor som efter traditionella stambyten.

Prefabstambyte

Prefabstambytet, som även kallas även kallar rum i rum-metoden är den typ av stambyte som tar idén med prefabricering längst. Det går till så att man, efter att inredning rivits, sätter upp en prefabricerad rum-modul inuti det gamla badrummet. Det prefabricerade rummet kommer med färdigmonterat tätskikt, ytskikt och inredning. (De gamla tätskikten och ytskikten behöver inte rivas.) Även de nya stammarna är färdigmonterade i en kassett, vilket förenklar för framtida underhåll (läs mer i avsnittet Kassettstambyte ovan). De gamla stammarna behöver inte tas bort, om man rengör och pluggar igen dem.

Allt detta innebär förstås att utförandet vid prefabstambyten är både snabbare och billigare än under traditionella stambyten (läs mer om traditionella stambyten ovan). Ett prefabstambyte tar ungefär 2 veckor, vilket kan jämföras med det traditionella stambytet som tar cirka 2 månader. Prefabstambyten beräknas dessutom vara cirka 30% billigare, även om meningarna går isär bland sakkunniga. Då man varken behöver riva ytskikt eller bila fram de gamla rören och stammarna så är prefabstambyten varken särskilt bullriga eller dammiga. Vatten och avlopp behöver inte heller stängas av under någon längre tid i samband med prefabstambyten.

Nackdelarna med prefabstambyten är att slutresultatet kan kännas lite ”billigt”. Väggarna som har en metallstomme kan till exempel låta lite ihåliga då man stöter emot dem. Ljud i rören, till exempel spolningar, kan också bli störande då väggarna i kassetten normalt är tunnare än de i traditionella stam-schakt. Om de gamla stammarna inte plomberas ordentligt kan problem med oangenäma lukter uppstå. En annan nackdel är att flexibiliteten för de boende blir i princip obefintlig i samband med prefabstambyten. Vid traditionella stambyten erbjuds de boende i regel möjligheten att välja specifika lösningar med egna inredningsdetaljer. Det blir inte möjligt med massproducerade rum-moduler. Till detta kommer att de nya badrummen blir lite mindre än de ursprungliga badrummen.

Detta gör att lägenheter och fastigheter normalt inte ökar i värde nämnvärt efter prefabstambyten. Det typiska användningsområdet för prefabstambyten är när man stambyten ett stort antal badrum i hyreshus. Man behöver då ofta få till stambytet snabbt och billigt samtidigt som en värdeökning av fastigheten inte är intressant.

Prefabstambyten kan i dagsläget endast utföras i badrum.

Relining/rörinfodring

Man kan ifrågasätta om relining, som även kallas rörinfodring, verkligen ska betraktas som ett stambyte då man faktiskt inte byter några stammar utan snarare bygger nya rör inuti de gamla rören. Närmare bestämt så placerar man plastmassa i de befintliga stammarna och rören så att det bildas nya rör. Dessa rör får inga skarvar och har en beräknad livslängd på upp till 40 år. (De nya rör som installeras vid stambyten beräknas hålla upp till 60 år.) Relining/rörinfodring används oftast för avloppsrör men kan även användas till andra typer av vattenledningar.

Innan man kan utföra en relining/rörinfodring måste rören som ska relinas rensas invändigt. För detta använder man normalt en kombination av hett högtrycksvatten och renskärning. Renskärning innebär att man skär man bort korrosion och avlagringar från rörens insida med hjälp av mekaniska skärhuvuden. Efter att rören är rensade kan man gå vidare och relina rören. Hur detta går till beror vilken metod man använder – strumpmetoden eller lösplastmetoden.

Strumpmetoden

När man relinar med strumpmetoden så skickar man en mjuk strumpa av glasfiber, indränkt i plastmassa, genom de gamla rören. Plastmassan antar formen av rör när det blåses upp med tryckluft. De nya rören blir i princip lika hållbara som vilket rör som helst och kan stå helt för sig själva oavsett om de gamla rören finns kvar eller inte.

Lösplastmetoden

Dessvärre är det inte möjligt att använda Strumpmetoden i rör som är smala och/eller har många krökar. För dessa rör får man i stället använda lösplastmetoden. Denna metod innebär att man målar eller sprutar på plast på insidan av det befintliga röret, vilket innebär att kvaliteten på de befintliga rören har stor betydelse för slutresultatet.

Strump- och lösplastmetodernas används ofta som komplement. Generellt brukar man använda Strumpmetoden för stående stammar och större rör medan lösplastmetoden typiskt används för mindre rör och förgreningar.

För- och nackdelar med relining

Om det traditionella stambytet är det mest djupgående ingreppet så är relining det exakt motsatta. Man gör ingenting åt fastighetens våtrum utan renoveringen rör enbart husets rör och stammar. Reliningar blir i och med det betydligt billigare och snabbare än stambyten. (En relining tar cirka tre dagar.)

Om relining är både snabbare och billigare än stambyten, varför använder man då inte alltid relining-tekniken i stället för att byta stammarna? Det finns många orsaker till det. Den viktigaste är att det inte går att relina rör som redan är relinade två gånger eller som är i för dåligt skick. Detta innebär att ett stambyte förr eller senare är oundvikligt. Andra anledningar till att man väljer stambyte framför relining är att man behöver se över husets våtutrymmen, eller eventuella fuktskador, vilket gör att det är lämpligt att passa på och byta stammarna samtidigt. Reliningar medför inte heller att fastigheten värde ökar. Relining används med tanke på ovanstående av bostadsrättsföreningar som ett sätt att skjuta upp stambyten till en tidpunkt som är mer passande för föreningen.

Partiellt stambyte

Partiellt stambyte innebär, som namnet antyder, att man byter ut en en eller flera delar av en fastighets stammar. Den vanligaste orsaken till att detta sker är att enskilda lägenhetsinnehavare på eget initiativ renoverar sina kök eller badrum och i samband med det även byter de rör som ansluter till det renoverade våtrummet. Upplägget brukar då bli att lägenhetsinnehavaren betalar sin egen våtrumsrenovering medan bostadsrättföreningen står för kostnaderna av att byta anslutande rör. Anledningen till att lägenhetsinnehavarna ibland vill byta de anslutande rören är att man vill slippa renovera våtrummen igen då byggnadens stammar byts. Även om partiella stambyten har en del fördelar så finns det också betydande risker och vi rekommenderar bestämt att ni anlitar en fastighetskonsult i samband med att ni funderar på att utföra partiella stambyten, eller då ska byta samtliga stammar i en fastighet där partiella stambyten har utförts.

Delvis bytta stammar? En del badrum redan renoverade? Vi har svaren på era frågor och vi har lösningarna på era problem! Läs mer nedan eller kontakta oss direkt för information på telefon 08-22 33 90, via e-postadressen info@frakka.se eller via vår kontaktsida.

Fördelar med partiellt stambyte

Trots riskerna med partiella stambyten så finns det fördelar med detta förfarande. Här listar vi de viktigaste av dem.

1. För lägenhetsinnehavare är det bra att själva kunna bestämma när de ska renovera sina badrum.
2. När det partiella stambytet är klart för en lägenhet så kommer dess innehavare förhoppningsvis inte störas i samma utsträckning av stambyten som resten av huset. Helt störningsfritt kommer det dock inte att bli. Vatten- och el-avstängningar kommer fortfarande att drabba lägenhetsinnehavare till redan stambytta lägenheter, liksom buller och damm i offentliga utrymmen. Det finns dessutom risk för att tak eller golv i redan renoverade och stambytta badrum kommer att behöva öppnar igen när grannarnas stammar byts.
3. För bostadsrättsföreningen har det partiella stambyten fördelen att man endast behöver bekosta bytet av stammarna medan de boende själva bekostar renoveringarna av sina våtutrymmen.

Nackdelar och risker med partiellt stambyte

Som redan har nämnts så finns det betydande risker med partiella stambyten. Här listar vi de viktigaste riskerna och nackdelarna med partiella stambyten.

1. Att byta stammar lite i taget innebär att tiden med störningar kommer att vara längre än då man byter alla stammar i fastigheten vid ett och samma tillfälle.
2. I samband med att ett traditionellt stambyte utförs i hela fastigheten så får man kontroll över hela fastighetens rörsystem. Då man byter ut ett rörsystem ”pö om pö” så kan det vara svårt att få en helhetsbild. Det kan bland annat leda till att man missar att byta ut delar av rörsystemet, vilket i sin tur kan leda till problem med kostsamma läckage och fuktskador.
3. Ett annat problem som uppstår då man byter ut stammarna i omgångar är att det oftast inte kommer att finnas någon enskild fastighetskonsult och/eller byggfirma som kan lämna en generell garanti för att rörsystemet i fastigheten kommer fungera. I stället måste bostadsrättsföreningens styrelse hålla koll på alla inblandade byggföretag och olika garantier.
4. Ytterligare en fördel med att anlita ett enskilt byggföretag är att man får en standard som gäller i hela fastigheten. Även om bostadsrättsföreningens styrelse sätter upp föreskrifter om vilka material och metoder med mera som får användas vid partiella stambyten med olika byggföretag så kommer risken ändå vara överhängande att olika fabrikat och kvalitéer förekommer.

För att undvika problem med standarder och generella garantier med mera så rekommenderar vi bestämt att ni, i samband med partiella stambyten, anlitar en fastighetskonsult. Vi på Frakka är erfarna och oberoende fastighetskonsulter med över 86 stambyten bakom oss. Kontakta oss så hjälper vi er att undvika alla risker med partiella stambyten! Vi erbjuder dessutom gratis inledande konsultation för fastighetsägare samt hjälper er med finansieringslösningar. Vi nås på telefon 08-22 33 90, via e-postadressen info@frakka.se eller via vår kontaktsida.

Vilken metod ska man välja

Den första frågan som man bör ställa sig då problemen med rören blir så stora att ett större ingrepp krävs är om man ska utföra ett stambyte eller en relining. Läs mer om det valet i stycket Stambyte eller relining? nedan. Om ett stambyte har visat sig vara lämpligast så måste man ta ställning till vilken typ av stambyte som passar bäst under den rådande situationen. Läs mer det valet i stycket Vilken stambytesteknik är mest lämplig? nedan.

Ni kan även kontakta oss direkt med frågor eller för offert på telefon 08-22 33 90, via e-postadressen info@frakka.se eller via vår kontaktsida. Första mötet är gratis*.

*Läs mer på sidan “Erbjudanden”.

Stambyte eller relining?

Eftersom relining är snabbare, billigare och mindre störande än stambyten så är relining ofta den metod som fastighetsägare föredrar då de ska renovera rör och stammar. En relining tar 3 dagar, vilket är rätt mycket snabbare än 2 veckor (modulstambyte, kassettstambyte och prefabstambyte) och väldigt mycket snabbare än 2 månader (traditionellt stambyte). Många försäkringsbolag försäkrar dessutom nuförtiden infodrade (relinade) stammar, något som inte alltid varit fallet.

Det går inte att genom relining undvika stambyten fullständigt. Man skjuter upp bara upp stambytet då man utför en relining. Det är nämligen inte möjligt att relina stammar mer än 1–2 gånger innan de måste bytas ut helt. Är rören i för dåligt skick går det inte att relina dem alls. Detta kan till exempel vara fallet när de gamla rören är så slitna att rosten inte kan avlägsnas med en rörspolning. (För att plastmassan ska kunna fästa under i de gamla rören under rörinfodringen så måste rost och skräp vara borttagen.)

Det kan även finnas situationer då ett stambyte är att föredra framför en relining även om stammarna är i tillräckligt bra skick för att kunna infodras. Det kan till exempel vara så att man måste byta andra stammar än vattenstammarna (till exempel el- eller ventilationsstammar) eller så kanske man måste utföra andra renoveringar som gör att man måste bryta upp golv, väggar eller tak i badrummen, vilket innebär att hela badrummen måste förses med nytt tätskikt och ytskikt (”kaklas om”). Dessutom har tätskikt i badrum, wc och kök kortare livslängd än rör (vare sig rören är ”original” eller relinade). Badrum beräknas hålla i max 30 år, ofta kortare tid. Då badrum och andra våtutrymmen börjar bli slitna så kan det vara lämpligt att utföra ett stambyte i samband med att man renoverar badrummen.

Det finns även fördelar med stambyten gentemot relining:

• I samband med stambyten så får de boende nya, fräscha kök och badrum, ofta med nyare inredning och ökad komfort.
• Fastighetens och de enskilda lägenheternas värde ökar efter stambyten, särskilt efter traditionella stambyten.
• Man kan få ner drift- och energikostnader efter stambyten.
• Man får bättre kontroll över fastigheten och har möjlighet att upptäcka och åtgärda fuktskador i samband med traditionella stambyten.
• En fördel med att det traditionella stambytet är ett större ingrepp är att fastighetsägaren hinner få god kontakt med både fasstighetskonsulten som leder stambytet och byggföretaget som utför det, vilket man kan ha stor nytta av när framtida problem uppstår inom fastigheten.
• Sist men inte minst så beräknas nya rör hålla i cirka 60 år medan infodrade rör bara håller cirka 40 år.

Stambyte och relining

Det behöver inte alltid vara en fråga om stambyte eller relining. Ibland kan dessa metoder komplettera varandra. Det kan till exempel vara svårt att komma åt en del rör under ett stambyte. Man kan då välja att relina just dessa rör medan resten av rörsystemet byts ut.

Vilken stambytesteknik är mest lämplig?

Då man kommit fram till att ett stambyte är mer lämpligt än en relining så är det dags att ta ställning till vilken stambytesmetod som man ska använda. Eftersom rör och stammar i kök endast kan bytas genom den traditionella metoden och genom modul-metoden så utgår vi i texten nedan från stambyten som inte innefattar kök. Texten är uppdelad i följande kapitel:

• Tematisk genomgång av skillnaderna mellan de olika stambytesmetoderna
• När brukar respektive stambytesmetod användas?

Tematisk genomgång av skillnaderna mellan de olika stambytesmetoderna

Klicka på länkarna nedan för att komma direkt till respektive tema.

• Kostnad
• Tidsåtgång
• Damm och buller
• Vatten och avlopp
• Kvalitet och värdehöjning
• Nya badrum (och kök)
• Fuktsanering, ökad kontroll och kontakter

Kostnad

Traditionella stambyten är i särklass dyrast, vilket framför allt beror på att ett byggföretag är engagerat under ganska lång tid. Modul-, kassett-, och prefabstambyten är alla betydligt billigare.

Tidsåtgång

Traditionella stambyten tar cirka 2 månader.

Modul-, kassett-, och prefabstambyten tar alla cirka 2 veckor. Eftersom stammarna i alla dessa typer av stambyten placeras i moduler eller kassetter så är de åtminstone i teorin lätta att byta ut vid framtida stambyten.

Under partiella stambyten (som normalt genomförs på samma sätt som traditionella stambyten) så är renoveringarna kortare eftersom de gäller en eller ett par delar av huset år gången. Däremot blir det flera omgångar av stambyten som avlöser varandra, vilket sammanlagt resulterar i att fastigheten renoveras lågintensivt under längre tid.

Damm och buller

För att komma åt att byta rör och stammar under traditionella stambyten måste man bila bort den betong i väggar och golv som täcker rören. Det är detta bilande som står för det allra mesta bullret och dammet.

Då man inte behöver komma åt de gamla rören under modul-, kassett-, och prefabstambyten så slipper man det värsta bullret och dammet.

Eftersom partiella stambyten oftast genomförs på samma sätt som traditionella stambyten men endast i en del av huset åt gången så störs grannarna i mindre utsträckning men å andra sidan så kan det hålla på och bilas till och från i många år.

Vatten och avlopp

Under traditionella stambyten så stängs både rinnande vatten och avlopp av under långa perioder. De boende får då använda provisoriska duschar och toaletter utanför sina lägenheter.

Under modul-, kassett-, och prefabstambyten så stängs vattnet endast av under kortare perioder och de boende kan i regel fortsätta att använda sina egna badrum relativt oförändrat.

Under partiella stambyten så går det ofta inte att bara stänga av vattnet för de delar av huset som berörs av stambytet. Det innebär att hela huset drabbas av avstängningar varje gång ett partiellt stambyte utförs, vilket i längden kan vara mer störande än de avstängningar som sker under en kort men intensivt icke-partiellt stambyte.

Kvalitet och värdehöjning

Eftersom man under traditionella stambyten verkligen går på djupet och återställer fastighetens rörsystem och våtutrymmen (kök, badrum, tvättstugor med mera) i sina ursprungsskikt, eller moderniserar och förbättrar dem, så ökar både fastigheten och de berörda lägenheterna betydligt i både kvalitet och värde.

I både modul-, kassett-, och prefabstambyten så använder man sig av lösningar som, även om de är effektiva, ger resultat som inte är lika estiskt tilltalande och dessutom kan kännas lite ”billiga”. Detta gäller särskilt kassett-, och prefabstambyten. De moduler som används i modulstambyten kan installeras på ganska diskreta sätt och behöver inte ge så mycket känsla av att vara ett billighetsalternativ. En ganska betydande värdeökning kan därför väntas även efter ett modulstambyten.

Kassetterna som installeras vid kassettstambyten anses generellt inte vara särskilt estetiskt tilltalande. En del tycker att de kan kännas lite ”ihåliga” och de dämpar inte heller avloppsljud ljud lika bra som vanliga väggar. Dessutom tar kassetterna en del plats och minskar därför boarean. Trots detta kan en viss värdeökning förväntas även efter kassettstambyten.

Prefabstambyten genererar ibland ingen värdeökning alls. De nya väggarna med den tillhörande kassetten upplevs ofta om plastiga. Dessutom minskar boytan betydligt med denna metod.

Nya badrum (och kök)

Det traditionella stambytet ger de boende stor frihet i hur de vill utforma sina nya badrum. Möjlighet finns att både flytta inredning (till exempel dusch/badkar, wc och handfat) och installera ny inredning (till exempel tvättmaskiner och värmegolv). I princip samma möjlighet ges under modulstambyten eftersom modulerna är flexibla och kan placeras i princip var som helst i badrummen.

Kassetterna kan däremot inte placeras var som helst och minskar möjligheterna att utforma badrum efter eget huvud betydligt, inte minst då de genom sin storlek kommer att dominera badrummets utseende i ganska hög grad.

Prefabstambyten ger i princip ingen möjlighet alls för den boende att bestämma hur de vill ha sina badrum då rumsmodulerna massproduceras.

Fuktsanering, ökad kontroll och kontakter

Att traditionella stambyten är väldigt grundliga och därigenom tidskrävande är generellt ett problem men det har också en del fördelar för fastighetens ägare och förvaltare.

I samband med att man frilägger stammarna ser man tydligt om det finns problem med fukt i fastigheten. Om man hittar läckor eller fuktskador så kan man effektiv åtgärda det som del av stambytet.

Ett traditionellt stambyte medför per automatik att man får ökad kunskap om den berörda byggnaden. Särskilt i äldre hus är ritningar över rörsystem ofta bristfälliga. I samband med att rörsystem i en fastighet byts ut så upprättas ritningar över de nya rören. Detta leder till att man får en mer komplett bild av byggnaden, vilket sparar tid och pengar vid framtida renoveringar och ombyggnationer.

De långa projekttiderna för med sig att täta kontakter hinner uppstå mellan fastighetsägaren, fastighetskonsulten och byggföretaget som utför renoveringen. Detta kan vara värdefullt för fastighetsägaren då denne behöver hjälp och råd framöver.

Då de andra stambytesmetoderna varken är lika grundliga eller tidskrävande som den traditionella stambytesmetoden så gäller oftast ingen av punkterna i detta kapitel dem.

När brukar respektive stambytesmetod användas?

Generellt så kan man säga att bostadsrättsföreningar med god ekonomi och boende som äger sina lägenheter oftast är de som väljer traditionella stambyten då denna metod inte bara är dyrast utan även ökar kvaliteten och värdet på fastigheten och lägenheterna mest. Dessutom ges de boende goda möjlighet att forma och utrusta sina badrum och kök efter egna behov vid traditionella stambyten. Att traditionella stambyten är långsamma och bullriga med långa perioder utan vatten och avlopp är ofta ett mindre problem för den som kan bo i sommarstuga eller på annan ort under stambytet.

Modulstambyten är en relativt ny metod som har blivit vanligare på senare tid och som ger ungefär samma fördelar som traditionella stambyten även om modulerna inte uppfattas som särskilt estetiskt tilltalande av många. Om man kan acceptera denna, aningen förfulande, detalj så är modulstambytet ett betydligt billigare och mindre störande alternativ är det traditionella stambytet.

Kassettmetoden har funnits på marknaden ett tag nu och är ganska väletablerad. Om de boende inte är allt för kräsna utan kan acceptera minskad boyta samt den aningen yxiga kassetten så kan kassettstambytet, precis som modulstambytet, vara ett betydligt billigare och bekvämare alternativ än det traditionella stambytet.

Prefabstambyten utförs framför allt i större hyreshus där fastighetsägaren inte har någon vidare nytta av värdehöjning, kvalitet eller att de boende kan utforma sina badrum som de vill. I stället så är det hastigheten, enkelheten och det låga priset som motiverar prefabstambyten.

Partiellt stambyten då? När är de att föredra? Det korta svaret på den frågan är ”sällan”. Det kan dock hända att en specifik del av rörsystemet måste bytas ut eller att enskilda bostadsrättsinnehavare vill renoveras sina badrum. Och då kan partiella stambyten vara det enda alternativet. Om de boende väljer att renovera sina badrum själva så får de vanligtvis även stå för badrumsrenoveringens kostnader själva. Det innebär att fastighetsägaren kan spara pengar samtidigt som renoveringen skänker den boende större livskvalitet, vilket kan vara en ”win-win-situation”. Det finns dock en rad risker med att byta en fastighets rörsystem lite i sänder (se kapitlet Partiellt stambyte här ovanför).

---