Hur går ett stambyte till?

Hur ett stambyte går till beror på vilken stambytesmetod man använder. Exakt vad de olika metoderna innebär beskriver vi i kapitlet Olika stambytesmetoder nedan. I kapitlet Vilken stambytesmetod ska man välja?, nedan, beskriver vi vilka metoder som passar bäst vid olika tillfällen. 

Om du vill läsa mer om stambyten generellt så kan du göra det på sidan ”Stambyte”.

Information om hur ett renoveringsprojekt (till exempel till stambyte) ser ut i sin helhet hittar du på sidan “Följ oss genom ett stambyte!”

Har du frågor? Behöver du hjälp med era stammar? Vi på Frakka är erfarna och oberoende fastighetskonsulter med över 86 stambyten bakom oss och vi kan med fog kalla oss Stockholms stambytesexperter. Kontakta oss gärna med frågor eller för offert på telefon 08-22 33 90, via e-postadressen info@frakka.se eller via vår kontaktsida. Första mötet är gratis och vi hjälper beställare med finansieringslösningar vid behov*.

*Läs mer på sidan “Erbjudanden”.

Olika stambytesmetoder

Det finns en rad olika typer av stambyten. Nedan listas de vanligaste teknikerna. Klicka på namnen i listan för detaljerad information.

– Traditionellt stambyte – den gamla välbeprövade metoden då stammar i fastigheten byts ut och våtutrymmen rivs för att sedan byggas upp igen.

– Modulstambyte – då stammar samlas i en moduler som löper längs fastigheters trappuppgångar.

– Kassettstambyte – då alla installationer samlas i en kassett som normalt placeras mellan väggen och toalettstolen.

– Prefabstambyte – även kallad preroom eller rum i rum-metoden, då man bygger nya rum inuti de gamla badrummen.

– Relining/rörinfodring – då man skapar nya rör inuti de gamla rören, vilket av en del personer inte räknas som stambyte.

– Partiellt stambyte – då man endast byter ut en del av fastighetens stammar. Detta sker vanligtvis då man renoverar enstaka badrum.

Traditionellt stambyte

Traditionella stambyten utförs, som namnet antyder, på det traditionella sättet: man tar bort det som är i vägen för stammarna, byter stammarna och återställer sedan de rum och ytor där stammarna har bytts. Processen är både bullrig, dammig, dyr och tidskrävande (det kan ta upp till tio veckor per lägenhet). De boende kan under denna tid få klara sig utan fungerande vatten och avlopp i sina lägenheter under relativt långa perioder. (Vattenkranar, duschar och toaletter placeras ut i trappuppgångar och andra utrymmen i, eller i anslutning till fastigheten.)

Detta låter kanske inte så lockande men det finns också många fördelar med traditionella stambyten. Eftersom man ändå måste riva tätskikten i de våtutrymmen (badrummen, wc och kök med mera) där stammarna byts så är det ett lämpligt tillfälle på att renovera badrummen. De boende får med andra ord helt nya och moderna badrum. Att man bygger upp badrummen från grunden innebär dessutom att det finns goda möjligheter att utforma badrummen efter eget tycke. I regel ges de boende möjlighet att välja både ytskikt (kakel, klinkers eller liknande) och inredningarnas (toalettstol, bad/dusch, handfat med mera) utseende och placering. Denna möjlighet finns inte i andra typer av stambyten. En annan fördel är att man, då stammarna friläggs, ser tydligt om det till exempel finns problem med fukt i fastigheten. Man kan i så fall åtgärda det som del av stambytet. Traditionella stambyten är också den typ av stambyte som genererar mest värdeökning för fastighet och lägenheter.

Den traditionella stambytesmetoden den enda, tillsamman med modulstambytesmetoden, som kan användas för alla typer av utrymmen.

Steg för steg så går ett traditionellt stambyte till på följande vis:

1. Rivning:
   Denna del av stambytet är både bullrig och dammig. Man börjar med att riva ut inredning (till exempel toalettstol, badkar och handfat med mera) och ytskikt (till exempel kakel och klinkers) överallt där rör och stammar ska bytas. Eftersom tätskikten i badrum vanligtvis täcker alla väggar och golv så måste man oftast riva ut badrummen fullständigt. Efter att inredning och ytskikt är borttaget så bilar man upp väggar och golv för att komma åt rören och stammarna.  Att komma åt stammar i kök är oftast enklare. Det finns inga tätskikt i kök så man behöver sällan rivas ut köken helt. Oftast räcker det att montera ner köksskåp, diskbänk och kakel för att komma åt rör och stammar.
2. Byte av rör och stammar:
   När man tagit bort inredning, ytskikt, tätskikt och betong så kommer man åt att byta rör och stammar. I samband med att man gör det så kopplar man samman rör mellan byggnadens lägenheter och lokaler så att systemet i sin helhet byts ut.
3. Återuppbyggnad:
   Då alla rör och stammar är bytta så återställer man de rivna ytorna. Först sätter man upp nya tätskikt (begagnade tätskikt kan inte återanvändas) och sedan installerar man ytskikt och inredning. Gammal inredning kan återanvändas men ofta väljer man att installera ny.

Läs mer om fördelarna med badrumsrenoveringar i samband med traditionella stambyten under rubriken Vilken typ av stambyte ska man välja?.

Modulstambyte

Ett modulsambyten går till på samma sätt som ett traditionellt stambyte (se kapitlet Traditionellt stambyte ovanför) med den betydande skillnaden att man under återuppbyggnaden av badrummet installerar så kallade moduler i vilka stammar finns färdigmonterade. Modulerna är rätt små och flexibla och kan därför placeras i princip var som helst i byggnaden. Om modulerna placeras i trappuppgången, vilket är vanligast, så måste man dra in rören till lägenheterna genom deras ytterväggar. Ingreppet blir ändå rätt mycket mindre än vid ett traditionellt stambyte. Både kostnad och tidsåtgången för ingreppet blir relativt liten. (Ett modulstambyte tar cirka två veckor.) De boende, som utan problem kan bo kvar under hela stambytet, kommer bara behöva stå ut med kortare perioder av oväsen och vatten- och avloppsavstängningar.

Eftersom modulerna kan placeras rätt så fritt så kan de boende påverka utseendet av de nya badrummen i ganska stor utsträckning. Att stammarna ligger utanför tätskiktet skulle kunna öka risken för fuktskador i modulerna men den risken minskas genom att modulerna förses med inspektionsluckor. Dessutom gör den ytliga placeringen att de lättare kan bytas om så skulle behövas.

Nackdelarna med modulmetoden är till exempel att spolningar och andra ljud från rör och stammar kan bli störande som en konsekvens av att modulernas väggar ofta är tunnare än väggarna i traditionella stam-schakt. Lukt kan också bli ett problem om de gamla rören, som inte längre används, inte plomberas korrekt. Modulerna, som vanligtvis löper längs fastighetens korridorer och trappuppgångar, tar inte så mycket plats men kan av många upplevas som oestetiska.

Dessa nackdelar gör att fastighetens värde inte höljs lika mycket som efter ett traditionellt stambyte. En rätt betydande värdeökning bör dock ske.

Modulmetoden kan precis som det traditionella stambytet användas för alla typer av våtutrymmen, till exempel badrum, wc och kök.

Kassettstambyte

Förfarandet vid ett kassettstambyte är detsamma som under ett modulsambyte men skillnaden att man i stället för moduler (läs mer i kapitlet Modulstambyte ovanför) installerar kallade kassetter. Dessa innehåller precis som modulerna färdigmonterade stammar. Skillnaden är att det i kassetterna även finns andra installationer, till exempel rör till dusch och handfat med mera, samt en vägghängd toalett. Detta kan spara lite tid men gör också att kassetter blir mindre flexibla. De kan bara användas i badrum och eftersom de bildar ett nytt schakt så kan de inte heller placeras var som helst i badrummet. För att installera våtrumskassetterna måsta man ta hål i golv och tak. Däremot slipper man ta hål i väggarna. Inspektionsluckor samt kassetternas ytliga läge underlättar framtida kontroller och reparationer.

Både kostnad och tidsåtgången för ingreppet under kassettstambyten blir relativt liten. (Ett modulstambyte tar cirka två veckor.) De boende, som utan problem kan bo kvar under hela stambytet, kommer bara behöva stå ut med kortare perioder av oväsen och vatten- och avloppsavstängningar.

Risken med kassettmetoden är att de nya stammarna, som ju ligger i kassetter i stället för de ursprungliga schakten, ska krocka med andra installationer i källaren eller på vinden. En annan risk är att lukt från de gamla rören, som inte längre används, ska läcka ut i badrummen. Då väggarna i kassetterna oftast är tunnare än rummets väggar kan spolningar och liknande ljud störa mer än i andra badrum. En annan nackdel med kassettmetoden är att kassetten tar en del plats, vilket gör badrummet lite trängre. Dessutom upplevs kassetterna oftast inte som särskilt estiskt tilltalande. De boendes möjlighet att välja lite mer påkostade och intressanta lösningar då badrummen återuppbyggs går till stor del förlorad. Allt detta gör att den värdehöjning som ändå normalt följer efter kassettstambyten inte blir lika stor som efter traditionella stambyten.

Prefabstambyte

Prefabstambytet, som även kallas även kallar rum i rum-metoden är den typ av stambyte som tar idén med prefabricering längst. Det går till så att man, efter att inredning rivits, sätter upp en prefabricerad rum-modul inuti det gamla badrummet. Det prefabricerade rummet kommer med färdigmonterat tätskikt, ytskikt och inredning. (De gamla tätskikten och ytskikten behöver inte rivas.) Även de nya stammarna är färdigmonterade i en kassett, vilket förenklar för framtida underhåll (läs mer i avsnittet Kassettstambyte ovan). De gamla stammarna behöver inte tas bort, om man rengör och pluggar igen dem.

Allt detta innebär förstås att utförandet vid prefabstambyten är både snabbare och billigare än under traditionella stambyten (läs mer om traditionella stambyten ovan). Ett prefabstambyte tar ungefär 2 veckor, vilket kan jämföras med det traditionella stambytet som tar cirka 2 månader. Prefabstambyten beräknas dessutom vara cirka 30% billigare, även om meningarna går isär bland sakkunniga. Då man varken behöver riva ytskikt eller bila fram de gamla rören och stammarna så är prefabstambyten varken särskilt bullriga eller dammiga. Vatten och avlopp behöver inte heller stängas av under någon längre tid i samband med prefabstambyten.

Nackdelarna med prefabstambyten är att slutresultatet kan kännas lite ”billigt”. Väggarna som har en metallstomme kan till exempel låta lite ihåliga då man stöter emot dem. Ljud i rören, till exempel spolningar, kan också bli störande då väggarna i kassetten normalt är tunnare än de i traditionella stam-schakt. Om de gamla stammarna inte plomberas ordentligt kan problem med oangenäma lukter uppstå. En annan nackdel är att flexibiliteten för de boende blir i princip obefintlig i samband med prefabstambyten. Vid traditionella stambyten erbjuds de boende i regel möjligheten att välja specifika lösningar med egna inredningsdetaljer. Det blir inte möjligt med massproducerade rum-moduler. Till detta kommer att de nya badrummen blir lite mindre än de ursprungliga badrummen.

Detta gör att lägenheter och fastigheter normalt inte ökar i värde nämnvärt efter prefabstambyten. Det typiska användningsområdet för prefabstambyten är när man stambyten ett stort antal badrum i hyreshus. Man behöver då ofta få till stambytet snabbt och billigt samtidigt som en värdeökning av fastigheten inte är intressant.

Prefabstambyten kan i dagsläget endast utföras i badrum.

Relining/rörinfodring

Man kan ifrågasätta om relining, som även kallas rörinfodring, verkligen ska betraktas som ett stambyte då man faktiskt inte byter några stammar utan snarare bygger nya rör inuti de gamla rören. Närmare bestämt så placerar man plastmassa i de befintliga stammarna och rören så att det bildas nya rör. Dessa rör får inga skarvar och har en beräknad livslängd på upp till 40 år. (De nya rör som installeras vid stambyten beräknas hålla upp till 60 år.) Relining/rörinfodring används oftast för avloppsrör men kan även användas till andra typer av vattenledningar.

Innan man kan utföra en relining/rörinfodring måste rören som ska relinas rensas invändigt. För detta använder man normalt en kombination av hett högtrycksvatten och renskärning. Renskärning innebär att man skär man bort korrosion och avlagringar från rörens insida med hjälp av mekaniska skärhuvuden. Efter att rören är rensade kan man gå vidare och relina rören. Hur detta går till beror vilken metod man använder – strumpmetoden eller lösplastmetoden.

Strumpmetoden

När man relinar med strumpmetoden så skickar man en mjuk strumpa av glasfiber, indränkt i plastmassa, genom de gamla rören. Plastmassan antar formen av rör när det blåses upp med tryckluft. De nya rören blir i princip lika hållbara som vilket rör som helst och kan stå helt för sig själva oavsett om de gamla rören finns kvar eller inte.

Lösplastmetoden

Dessvärre är det inte möjligt att använda Strumpmetoden i rör som är smala och/eller har många krökar. För dessa rör får man i stället använda lösplastmetoden. Denna metod innebär att man målar eller sprutar på plast på insidan av det befintliga röret, vilket innebär att kvaliteten på de befintliga rören har stor betydelse för slutresultatet.

Strump- och lösplastmetodernas används ofta som komplement. Generellt brukar man använda Strumpmetoden för stående stammar och större rör medan lösplastmetoden typiskt används för mindre rör och förgreningar.

För- och nackdelar med relining

Om det traditionella stambytet är det mest djupgående ingreppet så är relining det exakt motsatta. Man gör ingenting åt fastighetens våtrum utan renoveringen rör enbart husets rör och stammar. Reliningar blir i och med det betydligt billigare och snabbare än stambyten. (En relining tar cirka tre dagar.)

Om relining är både snabbare och billigare än stambyten, varför använder man då inte alltid relining-tekniken i stället för att byta stammarna? Det finns många orsaker till det. Den viktigaste är att det inte går att relina rör som redan är relinade två gånger eller som är i för dåligt skick. Detta innebär att ett stambyte förr eller senare är oundvikligt. Andra anledningar till att man väljer stambyte framför relining är att man behöver se över husets våtutrymmen, eller eventuella fuktskador, vilket gör att det är lämpligt att passa på och byta stammarna samtidigt. Reliningar medför inte heller att fastigheten värde ökar. Relining används med tanke på ovanstående av bostadsrättsföreningar som ett sätt att skjuta upp stambyten till en tidpunkt som är mer passande för föreningen.

Partiellt stambyte

Partiellt stambyte innebär, som namnet antyder, att man byter ut en en eller flera delar av en fastighets stammar. Den vanligaste orsaken till att detta sker är att enskilda lägenhetsinnehavare på eget initiativ renoverar sina kök eller badrum och i samband med det även byter de rör som ansluter till det renoverade våtrummet. Upplägget brukar då bli att lägenhetsinnehavaren betalar sin egen våtrumsrenovering medan bostadsrättföreningen står för kostnaderna av att byta anslutande rör. Anledningen till att lägenhetsinnehavarna ibland vill byta de anslutande rören är att man vill slippa renovera våtrummen igen då byggnadens stammar byts. Även om partiella stambyten har en del fördelar så finns det också betydande risker och vi rekommenderar bestämt att ni anlitar en fastighetskonsult i samband med att ni funderar på att utföra partiella stambyten, eller då ska byta samtliga stammar i en fastighet där partiella stambyten har utförts.

Delvis bytta stammar? En del badrum redan renoverade? Vi har svaren på era frågor och vi har lösningarna på era problem! Läs mer nedan eller kontakta oss direkt för information på telefon 08-22 33 90, via e-postadressen info@frakka.se eller via vår kontaktsida.

Fördelar med partiellt stambyte

Trots riskerna med partiella stambyten så finns det fördelar med detta förfarande. Här listar vi de viktigaste av dem.

1. För lägenhetsinnehavare är det bra att själva kunna bestämma när de ska renovera sina badrum.
2. När det partiella stambytet är klart för en lägenhet så kommer dess innehavare förhoppningsvis inte störas i samma utsträckning av stambyten som resten av huset. Helt störningsfritt kommer det dock inte att bli. Vatten- och el-avstängningar kommer fortfarande att drabba lägenhetsinnehavare till redan stambytta lägenheter, liksom buller och damm i offentliga utrymmen. Det finns dessutom risk för att tak eller golv i redan renoverade och stambytta badrum kommer att behöva öppnar igen när grannarnas stammar byts.
3. För bostadsrättsföreningen har det partiella stambyten fördelen att man endast behöver bekosta bytet av stammarna medan de boende själva bekostar renoveringarna av sina våtutrymmen.

Nackdelar och risker med partiellt stambyte

Som redan har nämnts så finns det betydande risker med partiella stambyten. Här listar vi de viktigaste riskerna och nackdelarna med partiella stambyten.

1. Att byta stammar lite i taget innebär att tiden med störningar kommer att vara längre än då man byter alla stammar i fastigheten vid ett och samma tillfälle.
2. I samband med att ett traditionellt stambyte utförs i hela fastigheten så får man kontroll över hela fastighetens rörsystem. Då man byter ut ett rörsystem ”pö om pö” så kan det vara svårt att få en helhetsbild. Det kan bland annat leda till att man missar att byta ut delar av rörsystemet, vilket i sin tur kan leda till problem med kostsamma läckage och fuktskador.
3. Ett annat problem som uppstår då man byter ut stammarna i omgångar är att det oftast inte kommer att finnas någon enskild fastighetskonsult och/eller byggfirma som kan lämna en generell garanti för att rörsystemet i fastigheten kommer fungera. I stället måste bostadsrättsföreningens styrelse hålla koll på alla inblandade byggföretag och olika garantier.
4. Ytterligare en fördel med att anlita ett enskilt byggföretag är att man får en standard som gäller i hela fastigheten. Även om bostadsrättsföreningens styrelse sätter upp föreskrifter om vilka material och metoder med mera som får användas vid partiella stambyten med olika byggföretag så kommer risken ändå vara överhängande att olika fabrikat och kvalitéer förekommer.

För att undvika problem med standarder och generella garantier med mera så rekommenderar vi bestämt att ni, i samband med partiella stambyten, anlitar en fastighetskonsult. Vi på Frakka är erfarna och oberoende fastighetskonsulter med över 86 stambyten bakom oss. Kontakta oss så hjälper vi er att undvika alla risker med partiella stambyten! Vi erbjuder dessutom gratis inledande konsultation för fastighetsägare samt hjälper er med finansieringslösningar. Vi nås på telefon 08-22 33 90, via e-postadressen info@frakka.se eller via vår kontaktsida.

Vilken stambytesmetod ska man välja?

Här nedanför beskriver vi valet av stambyte som ett resultat av de förutsättningar och intentioner som finns. Dessutom listar vi de olika stambytesmetoderna och radar upp nackdelar och fördelar med respektive metod, så att man kan angripa frågan från två olika håll, och förhoppningsvis få en bättre förståelse för de olika stambytesmetodernas brister och förtjänster.

Resultat och förutsättningar

Resultat och förutsättningar

Vilken typ av stambyte man ska utföra på en fastighet kokar alltid ner till vilka de rådande förutsättningarna är och vad man vill uppnå med stambytet. Det man framför allt måste ta hänsyn till vad gäller de rådande förutsättningarna är:

• Status – vad är det för status på befintliga stammar?
• Fysiska begränsningar – är det köksstammar eller badrumsstammar som ska bytas? Kan man komma åt alla stammar till rimlig kostnad? Hur stora är våtutrymmena där stambytet ska göras.
• Ekonomi – hur mycket får stambytet kosta?
• Tidsåtgång – hur lång tid får stambytet ta?
• Boende/verksamheter – hänsyn måste tas gentemot boende och verksamheter i de berörda husen.

Det man vill uppnå med ett stambyte är oftast något av följande:

• Åtgärda problem – åtgärda mer eller mindre akuta problem.
• Underhåll – underhålla befintliga stammar.
• Investering – utföra ett stambyte för att öka fastighetens värde, fastighetsskötarnas kunskap om fastigheten och/eller de boendes livskvalitet.
• Höja hyrorna – Genom stambyten ges fastighetsägare till hyresbostäder möjlighet att höja hyrorna till följd av den standardhöjning stambytet innebär.

Läs även under rubriken Varför ska man stambyta?, på sidan Stambyte, där fördelar med stambyten granskas lite närmare.

Förutsättningar inför stambytet – Status

Om statusen på de befintliga stammarna, och våtrummen, generellt är bra men en mindre del av rören har haft problem kan det vara lägligt att använda relining för att åtgärda problemen. Detta då det skulle vara onödigt dyrt och tidskrävande att använda de andra metoderna.

Om, däremot, stammar och/eller våtrum visar fler och tydliga tecken på utmattning, eller den tekniska livstiden håller på att gå mot sitt slut är det dags att göra en större insats i form av ett traditionellt stambyte, ett kassettstambyte eller ett prefabstambyte.

Läs mer om stammars och våtrums livslängd under rubriken När bör man stambyta? på sidan Stambyte.

Förutsättningar infor stambytet – Fysiska begränsningar

Om det rör sig om byte av köksstammar är varken kassettstambyte eller prefabstambyte applicerbart utan det som i så fall måste göras är ett traditionellt stambyte. Rör det sig om mindre problem med stammarna så är även relining ett alternativ (se stycket Status, ovan).

Ibland är hus byggda så att det kan vara svårt att komma åt vissa rör eller stammar. (Det är särskilt vanligt i hus byggda före miljonprogrammet.) I dessa fall kan relining vara ett bra alternativ, eftersom metoden inte kräver att man kommer åt rören från utsidan. Då de andra formerna av stambyten generellt är att föredra på grund av längre hållbarhet med mera är det vanligt att man endast använder relining som ett komplement till de övriga typerna av stambyten, just för de svåråtkomliga rören (som t ex kan vara ingjutna i trappor, skyddsrum, källargolv eller liknande).

Förutsättningar infor stambytet – Ekonomi

Traditionella stambyten, kassettsambyten och prefabstambyten är investeringar som, på lite längre sikt, ger mervärde på många plan, inte minst det ekonomiska. Ändå kan det vara så att, till exempel, en bostadsrättsförening har ont om pengar. Om så är fallet och statusen på rören inte är alltför dålig kan relining vara en tillfällig lösning som ger bostadsrättsföringen några år till på sig att stärka sina finanser innan ett mer omfattande stambyte krävs.

Även om traditionella stambyten generellt är att rekommendera då stammar börjar ”ta slut” så ska man vara medveten om att det också är den dyraste formen av stambyte. Då kassettmetoden och, särskilt, prefabmetoden är billigare så kan de vara att föredra framför traditionella stambyten om även andra faktorer som till exempel tidsåtgången pekar åt samma håll.

Förutsättningar infor stambytet – Tidsåtgång

Störst och bäst – förutom att vara grundligast och dyrast så är traditionella stambyten också de mest tidskrävande. Ett traditionellt stambyte tar upp till tio veckor att utföra, per lägenhet. Här plockar kassettstambyten och prefabstambyten poäng gentemot traditionella stambyten då ett kassettstambyte endast tar cirka två veckor och ett prefabstambyte tar ungefär sju dagar. Att en relining tar cirka tre dagar är i sig inte ett skäl att välja den åtgärden, då relining inte är en permanent lösning.

Förutsättningar infor stambytet – Boende/verksamheter

Något som också påverkar valet av stambyte är den hänsyn som måste visas de som bor, bedriver verksamheter eller på annat sätt verkar i fastigheten i vilket ett stambyte ska ske.

För boende i en fastighet är det traditionella stambytet allra jobbigast då det under ganska lång tid lämnar de boende utan dusch och toalett samt är bullrigt och dammigt. Samtidigt är det den form av stambyte som de boende på längre sikt har mest nytta av, då det är den form av stambyte som höjer värdet på fastigheten, och de enskilda lägenheterna, mest. Dessutom får de boende oftast nya badrum i samband med traditionella stambyten.  Det får de förstås då man utför kassettstambyten och prefabstambyten också men både kassetterna, som installeras vid kassettstambyten, och de nya rummen i rummen, som installeras vid prefabstambyte, minskar badrummets storlek, och därmed också dess värde.

Frågan blir i slutänden hur mycket de som vistas i huset är villiga att stå ut med, vägt mot hur mycket de uppskattar slutresultatet.

Resultat av stambytet – Åtgärdade problem

Vid uppkomna problem, som måste åtgärdas bör man fråga sig hur allvarliga och frekventa dessa är. Mindre, enskilda läckor kan man till exempel åtgärda med relining. Allvarliga fuktskador och/eller frekvent förekommande läckor och stopp i avloppsrör är en indikation på att det är dags att utföra att traditionellt stambyte, ett kassettstambyte eller ett prefabstambyte.

Resultat av stambytet – Underhåll

Vid underhåll av rör brukar spolning och rensning av dessa samt relining, vid problem med läckor, räcka. Det viktiga är att man kontrollerar stammarna och tätskikten regelbundet samt har koll på livslängden på dessa, så att man vet när det börjar bli dags för ett stambyte. En rörinspektion, det vill säga filmning av insidan av rören och stammarna, ger en bra och snabb information om det befintliga skicket.

Resultat av stambytet – Investering

Om syftet med ett stambyte är att höja värdet på fastigheten och de tillhörande lägenheterna så är ett traditionellt stambyte att föredra. Kassettstambyten och prefabstambyten höjer förstås också värdet på fastigheten men det faktum att badrummen förlorar yta vi dessa ingrepp gör att värdehöjningen, totalt, inte blir lika stor som vid traditionella stambyten, trots den lägre initiala insatsen.

Fördelar och nackdelar med olika stambytestekniker

Nedan belyses de olika stambytesmetodernas fördelar och nackdelar.

Fördelar med traditionella stambyten

• Trygghet – Det traditionella stambytet är en välbeprövad metod som man vet fungerar.
• Grundlighet – Vid ett traditionellt stambyte byter man både stammar och tätskikt (en stor del av läckagen kommer från tätskikt).
• Övrig renovering – Då man gör ett så pass grundligt ingrepp som ett traditionellt stambyte har man ett utmärkt tillfälle att göra andra omfattande renoveringar samtidigt, som till exempel elstigarbyte.
• Värdehöjning – Värdet på fastigheten höjs mer efter ett traditionellt stambyte än efter någon annan typ av stambyte.
• Nya våtrum – Då man ändå river ut de gamla våtrummen är det lämpligt att renovera upp dessa samtidigt.
• Köksstambyte – Det traditionella stambytet är det enda riktiga stambytet som är applicerbart på kök.

Nackdelar med traditionella stambyten

• Lång tid – Ett traditionellt stambyte tar upp till tio veckor per lägenhet och lämnar boende och andra utan fungerande vatten och avlopp under relativt långa perioder.
• Buller och damm – Ett traditionellt stambyte är bullrigt och dammigt.
• Mycket avfall – Ett traditionellt alstrar mycket avfall, vilket inte är bra för miljön.

Fördelar med kassettstambyten

• Trygghet – Då kassettstambytet i princip är detsamma som ett traditionellt stambyte vet man att även denna metod, med största sannolikhet fungerar bra.
• Grundlighet – Vid ett kassettstambyte byter man både stammar och tätskikt (en stor del av läckagen kommer från tätskikt).
• Övrig renovering – Då man gör ett så pass grundligt ingrepp som ett kassettstambyte har man ett utmärkt tillfälle att göra andra omfattande renoveringar samtidigt, som till exempel elstigarbyte.
• Värdehöjning – Värdet på fastigheten höjs efter ett kassettstambyte, men inte lika mycket som efter ett traditionellt stambyte.
• Nya badrum – Då man ändå river ut de gamla badrummen vid ett kassettstambyte är det lämpligt att renovera upp dessa samtidigt. Det nya badrummet kommer förses med en kassett.
• Allt på ett ställe – Vid kassettstambyten placeras alla installationer i en våtrumskassett, vilket gör det lättare att kontrollera stammar och upptäcka eventuella framtida fuktskador.
• Ganska kort tid – De prefabricerade kassetterna gör att processen endast tar cirka två veckor per lägenhet, vilket är betydligt snabbare än ett traditionellt stambyte.

Nackdelar med kassettstambyten

• Mindre badrumsyta – Våtrumskasseten tar en del av boendeytan och gör badrummet mindre.
• Hål i bjälklaget – För att installera våtrumskasseten måste man ta hål i bjälklaget.
• Buller och damm – Då man river badrummen bullrar och dammar det.
• Mycket avfall – Ett kassettstambyte alstrar mycket avfall, vilket inte är bra för miljön.
• Inte kök – Kassettstambyten kan inte utföras på kök.
• Färre valmöjligheter – De prefabricerade kassetterna ger mindre utrymme för valmöjligheter i samband med badrumsrenoveringar.

Fördelar med prefabstambyten

• Värdehöjning – Värdet på fastigheten höjs efter ett prefabstambyte, men inte lika mycket som efter ett traditionellt stambyte.
• Nya badrum – Vid prefabstambyten får man ett helt nytt rum i form av den nya rum-modulen som förses med nya ytskikt och ny armatur (kranar, vitvaror, kakel med mera).
• Kort tid – De prefabricerade rum-modulerna gör att processen endast tar cirka sju dagar per lägenhet och därmed är betydligt snabbare än det traditionella stambytet.
• Lite avfall – Då det ursprungliga badrummet nästan lämnas intakt vid ett prefabstambyte skapas det inte särskilt mycket avfall, vilket är bra för miljön.

Nackdelar med prefabstambyten

• Mindre badrumsyta – Rum-modulen som placeras inne i det redan befintliga badrummet tar en del av boendeytan och gör badrummet mindre.
• Inte kök – Prefabstambyten kan inte utföras på kök.
• Otrygghet? – Vid prefabstambyten byter man inte ut gamla tätskikt utan bygger över dem. Kritiker menar att detta skapar risk för dolda fuktskador. Prefabstambyten är dessutom en relativt ny metod och alla implikationer av den kanske ännu inte är kända.

Fördelar med relining/rörinfodring

• Kort tid – En relining tar ofta inte mer tre dagar.
• Lite avfall – Väldigt lite avfall skapas i samband med relining.
• Flexibelt – Genom relining kan man komma åt rör som är svåra att komma åt med andra stambytesmetoder.

Nackdelar med relining/rörinfodring

• Obeständigt – Relining är ingen permanent lösning då stammar och rör måste bytas ut förr eller senare.
• Inte tätskikt – Vid relining gör man ingenting åt tätskikt, vilket lämnar en stor del av fuktrisken oförändrad.
• Otrygghet? – Kritiker menar att om plasten som används vid relining inte härdar ordentligt kan gifter från den applicerade plasten läcka ut i vattnet.